pearlsfromparadise

Idag var första dagen i skolan på över fyra månader.
Det var väldigt ovänt kan jag säga.
Och lite roligt att se alla små ettor som blir osäkra nu när det kommer massa nya treor som de inte har träffat.
Haha.
Ja, jag har kommit fram till att jag kommer att gilla psykologin om det fortsätter såhär, men att svenskan förmodligen kommer bli lite seg.
Men jag har ju svenska med Manda iaf, så det är ju en stark ljuspunkt!

Nej men jag tror det kommer bli bra.

Kalle har varit här ett par timmar.
Han ska bli politiker kom vi fram till.
För han är så duktig på att vända allt som han har gjort fel till att det är mitt fel.
Men det var ju lite mysigt att äntligen (läs ÄNTLIGEN!) få träffa honom en stund.
Han kommer tillbaka imorgon.

Då ska vi fira min 18årsdag.
Familjen alltså.
Så då blir det tårta och paket.
Även fast det känns lite odd eftersom jag fyllde år för nästan en månad sen, och jag har inte blivit ordentligt firad.
Släkten ska fira mig nån gång i november.

Men det är ju alltid roligt att få paket, även fast jag inte direkt kommer ha den där speciella födelsedagskänslan.
Det är lite sorgligt faktiskt.
Jag ska inte säga att min födelsedag floppade.
För det gjorde den absolut inte.
Men den var som en helt vanlig dag.
Det var lixom inget speciellt med den.
Och det är lite synd, eftersom att 18 är en ganska så stor födelsedag.
Det faktum att jag missade min egen födelsedag, är en av de få saker jag ångrar med att jag åkte till England.

Life goes on.