pearlsfromparadise

Ja, det var vad man vaknade upp till imorse efter en helt magisk kväll!

Så många av mina vänner var med och firade mig och gjorde det till en av de bästa kvällarna i hela mitt liv!

Så mycket glädje och skratt och fina ögonblick.

Och ett riktigt glädjetjut när jag öppnade min present:

Eller i alla fall ett år äldre.

Lämnat tonåren har jag gjort också!

Och utökat min Le Creuset samling till 13 delar.

En toppenfödelsedag har jag haft med sång från alla möjliga håll och kanter, telefonen har ringt, sms har rullat in och facebook har plingat oavbrutet hela dagen.

Tårta och paket har jag hunnit med.

Och ett besök på systemet såklart.

Och ett snabbpass för att inte halka in i dåligag vanor så här i födelsedagstider.

Men en riktigt bra födelsedag har jag haft!

Helgen spenderades med farmor och sen blev det en tripp ut till Nynäs innan det var dags att vallfärda hemåt.

Veckan har rullat på, jag har kommit igång ordentligt med träning, försök mig på ett shoppingförbud men ersatt det med sötsaksförbud då jag inte en kunde hålla mig en dag med shoppingen. Jag har dessutom möblerat om i rummet och tittat runt på en massa lägenheter.

Idag har jag och Sara varit och fyltta-hemifrån-shoppat och imorgon fyller Niklas år.

Påminn mig om att köpa hans present efter jobbet imorgon!

På söndag kommer farmor och farfar och min farbror + familj för att fira oss.
På måndag vankas det utgång, tisdag står för en massa övertid, onsdag kommer jag ligga totaldäckad och på trosdag smäller det!!!!

Då jävlar! Då fyller till slut lilla jag också 20.

Och sen blir det fira på torsdag, fredag och lördag (då jag dock är dubbelbokad). På måndagen är det dags för match och på onsdagen bär det av på KRYSSNING!

Och sen på lördagen tänkte jag nog fira mig en gång till för de som inte kan följa med på kryssningen.

Så ja, nu är det helt enkelt full rulle som gäller.
 Men inte mig emot, det är ju jag som står i händelsernas centrum i det mesta här!

 

Sitter och lyssnar på When you say nothing at all och drunknar i gamla minnen.

When you say nothing at all är ju låten jag lyssnade väldigt mycket på när jag var i England.

Jag vet att jag har skrivit väldigt mycket om hur jag inte mådde bra där, och att jag bara längtade hem, men så här på lite längre sikt så minns jag faktiskt mycket bra saker. Jag hade så sjukt kul, massa shopping, massa fest, massa nya människor, massa växa upp och ta ansvar. Jag växte upp så jäkla mycket där och jag skapade mig så många minnen för livet och jag är verkligen glad över att jag åkte dit. Visst hade jag det jättejobbigt där. Jag åkte mitt i en period då jag kände mig väldigt ostabil i mig själv och med hela livet. Jag var osäker på precis allt och hade grym hemlängtan, men trots detta så åkte jag faktiskt dit och hade det så sjukt bra!

Att det sen tog mig nästan två år att inse det är en annan femma, men jag tror jag behövde växa upp ett par litermått till för att kunna se förbi detta. Och nu när jag står på egna ben, är riktigt självständig i mångt och mycket så kan jag se det hela ur en helt annan vinkel.

 

Nåja, står på egna ben kanske jag inte gör, jag bor ju fortfarande hemma men jag letar lägenhet för fullt! Har ni tips så är det bara att slänga fram dem!

Men jag måste säga att jag ändå är väldigt självständig. I både smått och stort. Jag betalar räkningar varje månad, jag postar brev(!), jag går på kurser och konferenser där jag inte känner en själ, skaffar försäkrningar hit och dit, bokar allt jag ska göra själv istället för att låta andra göra det åt mig m.m. m.m.

Det här kanske inte är några stora grejer för er, men det är det faktiskt för mig, för vid samma tid förra året gjorde jag inget av det här själv. Jag förlitade mig på att andra skulle fixa allt åt mig, men det gör jag inte längre. Jag litar på att jag har folk som älskar mig vid min sida i allt jag gör dock. Ensam är stark men tillsammans är starkare. Lkaväl som man ska ta tillvara på "tillsammans" så måste man anamma "ensam". Tillsammans funkar inte utan ensam och ensam funkar inte utan tillsammans.

Om ni förstår vad jag menar.

Jag har bara varit en "tillsammans"person förut, men nu har jag fått i mig lite "ensam" också och det har gett mig lite mer skinn på näsan, gett mig lite bättre självförtroende och lite bättre självkänsla för jag vet att jag kan ensam, men att tillsammans alltid finns nära till hands.

 

Nej, nog med djupa tankar för denna gång.

Over and out

Puss.