pearlsfromparadise

Ja hörni, nu var det ett tag sen jag uppdaterade så jag hoppas att ni inte är alltför sura på mig;)
Hur som helst så är det lov nu och det är så jävla skönt!
Även fast jag har ett ton med läxor som måste göras.

Men jag kan ju berätta lite om min helg.
I fredags var jag på Terrassen i köket och hela resturangen läckte. Det droppade in överallt!
Men det gick väl bra iaf. Jag åkte hem, fixade litegrann och drog mig sen mot Ösmo.
Inga förseningar så det tog bara en timme, och det var ju lite najs.
När jag kom dit gick mitt halsband sönder och Emmy kom.
Vi hade riktigt kul (även fast Kalle kanske inte håller med till 100% ;p) och gjorde snickers.
Kvällen avslutades med Dawn of the dead.

Igår firade vi kalles bror som fyllde 19 så det var fullt hus.
Trevligt tycker jag:)
Sen skulle jag, Kalle och Emmy upp på taket och byta några tegelpannor som hade gått sönder och få bort lite snö.
Det hela slutade med ett snöbollskrig med dom som stod på marken.
Vi gick in och åt lite paj och sen kom Jim.
Då gick vi ut igen, den här gången till sjön (faan va jobbigt det var att gå dit!) och smällde lite smällare och dränkte varandra i blöt snö.
En dusch och sen dags för lite middag. Sen såg vi på filmen Död snö. Den var INTE bra, vad ni än säger så var det inte bra!
Den var lite småläskig ibland och lite rolig ibland, men kom igen, en norsk skräck komedi?
Det funkar inte.
Sen skulle Jim och Kalle ha kul med sina små datorer och jag kollade på australia.
Det var det.

Nu är det söndag morgon och jag funderar på om jag antingen ska väcka kalle eller om jag ska gå ner och äta nåt.
Vi får väl se.
Idag ska jag iaf försöka ta mig hem för att föra lite hos Sara och sen dra vidare till Natha som har fyllt 18. Det blir nog kul:)
Om jag kommer härifrån.

Puss

Jag har länge velat byta design i bloggen, uppdatera lite lixom.
Men jag är inte så bra på sånt och jag orkar inte lära mig det, så jag har bett Emma om hjälp med det.
Men hon har ju fullt upp hon med, så det där med ny bloggdesign har gått lite segt, men det är på gång.
Jag lovar!

men jag har iaf försökt att uppdatera min blogg lite innehållsmessigt, så jag har lagt till lite nya kategorier och sorterat alla inlägg så det ska bli lite lättare för er att förstå mig, och kanske gå tillbaka och läsa om det är något ni intresserar er för.

Hur som helst så har jag lagt till kategorierna: Sagostund, Guld Värt Och Mina Prinsar.

Jag kan ju också förklara vad det är ni kan hitta i alla kategorier.
Vi kör uppifrån och ner.
Allmänt
Här hittar ni vardagliga uppdateringar och mitt liv i största allmänhet. Slarviga snabba inlägg om dagen dyker ofta upp här.
Guld Värt
Här hittar ni sånt som betyder mest för mig. Fina minnen och upplevelser och sånt som har etsat sig fast i mitt hjärta helt enkelt.
(Kommer inte att innehålla särskilt mycket om min stora kärlek, för det finns det andra kategorier för;))
Helt Ovärda Inlägg
Ja, namnet säger väl det mesta tror jag. Sånt som ingen har någon nytta av att veta, och förmodligen inte har någon lust att läsa, men som jag känner att jag måste skriva endå.
Mina Prinsar
Det här är en rolig kategori. För här kommer alla små pöjkar som har någon plats i mitt hjärta att dyka upp förr eller senare. Just nu är det mest två stycken som dominerar denna kategori, men tro mig: det kommer bli fler och det snart;)
Här dyker det upp mycket om kärlek, för er som gillar det.
Problem!
Även den här kategorin talar för sig själv. Allt som jag anser är ett problem i mitt liv ploppar upp här. Litet som stort, you name it. Har jag problem så är det här du kan läsa om dom (och gärna hjälpa mig att hitta lösningar på dom också).
Sagostund
Den här kategorin är inte helt olik Helt Ovärda Inlägg. Den innehåller nämligen helt meningslösa saker som jag skriver om till små sagor.
Ännu finns det inte så många sagor och det kommer inte att hagla av dom, men lite då och då så kommer det dyka upp en liten saga för er att skratta åt.
Skolan
Ja, händer det något anmärkningsvärt i skolan så dyker det upp antingen här eller i Allmänt.
Inte så mycket mer att säga om det.
Sussi Herself
Här har vi en bred kategori. Mina tankar och känslor hittar ni här. Mina utbrott, mina kärleksförklaringar, mina ursäkter, ja allt som har med min personlighet att göra.
Vänner
Mina vänner är de som står i rampljuset i den här kategorin. All kärlek till er sötisar <3
Men ja, gör jag något kul och speciellt så finns det här.

Så är min blogg uppbyggd för tillfället, och vi hoppas även snart på lite utbyte av design i allmänhet.

Puss

En dag när en liten flicka var på väg hem från skolan hände något som kanske inte händer varje dag.
Flickan satt på en bänk och väntade på att "tuff tuff" tåget skulle komma.
Men istället för ett tåg kom det en duva hoppande mot henne.
Instingtivt tänkte hon:
- Usch, försvinn härifrån! Jag vill inte ha några av dina sjukdomar!
Men duvan försvann inte, utan den hoppade skyggt närmare och närmare, som om den sökte efter vänlighet och omtanke.
Flickan rynkade på näsan och var på väg att skrämma iväg den, då hon plötsligt upptäckte att duvan bara hade en "tå" på ena foten, och haltade ganska svårt.
Även fast skadan verkade gammal och läkt så fylldes flickans hjärta av medlidande och hon ville inget annat än att ta upp den i famnen, försiktigt stryka den över huvudet och viska att allt skulle bli bra.
Men det gjorde hon såklart inte, sjukdomar som sagt.
Fågeln tittade nyfiket på flickan och hon log vänligt tillbaka.
Då tåget kom blev duvan skrämd och flög iväg.
Flickan skulle aldrig mer se duvan igen.

En sorglig Legend som kommer gå till historien.

Jag har känt mig så kreativ de senaste dagarna.
Igår till exempel så gjorde jag en skitsnygg meny.
Ritade en massa roliga saker och så. Bl.a. en elefant.
Och vi hade inget lim hemma så jag tog till med min klassiska nödlösning: tejpen!;)

Och idag hittade jag mina gamla pärlor i bokhyllan, så jag tänkte att jag kunde ju göra ett armband.
Så det gjorde jag.
Och när jag var klar med det ville jag göra ett till.
Så det gjorde jag.
Och sen när jag endå höll på med nål och tråd tänkte jag att jag kunde ju sy igen alla hål jag har i mina leggings.
Så då gjorde jag det, för det är fan så mycket lättare att sy för hand än att släpa fram vår knappt fungerande symaskin och det är billigare än att köpa nya.
Snyggt blev det inte, men jag har inga sneakpeak hål mellan benen längre;)

Vi får se vart kreativiteten för mig imorgon!

Nu börjar det bli dags att tänka på hur jag ska få lite extra pengar i sommar.
Lite får jag ju av mormor och morfar och farmor och farfar, men det räcker inte långt och man ska inte utnyttja andra.
Så ett sommarjobb är väl idealet just nu.
Jag har hittills två alternativ.
Malins mamma känner people på Långbro värdshus så jag ska prata med henne och se om hon kan försöka smussla in mig där.
Annars har jag ju min ortoligt säkra kontakt på sös;)
Så får jag inget annat ska jag satsa på ett jobb i lunchmatsalen på sös.

Skit samma vad jag får för jobb, bara jag får pengar lixom, men långbro...åååh va gärna jag skulle vilja ha ett jobb där!
Och jag vet att det är många i skolan som skulle bli gröna i ansiktet av avundsjuka om jag fick det!

JAG HATAR PYTTIPANNA!
Bara så att ni vet om det, ifall jag ska äta hemma hos er någon dag. Då är det ett total nono.
Bara lukten av det ger mig kväljningar och för att inte tala om smaken och konsistensen!
Vidrigt är vad det är!
Men jag har inga som helst problem att äta typ stekt kött med kokt potatis och lök och morötter och allt sånt till, men hackat i små bitar och stekt tillsammans...det går bara inte.

Så var det avklarat.

Idag har dagen flutit på bra. Andrews lektioner var lite påfrestande som vanligt men inget man inte överlevde. På samhällskunskapen hade jag faktiskt riktigt kul, och det är inte ofta det händer.

Just nu sitter jag här med en tallrik fil, banan, vindruvor och müsli och lite apelsin juice och jag funderar på att dra mig mot duschen för att värma mig lite.

Puss

Btw, ekologiska vindruvor är mycket godare än vanliga!

Har precis gått upp och kollat om det tar mig en och en halv timme att ta mig till skolan eller åtta minuter.
Det står att gröna linjen fungerar så det lutar ju åt åtta minuter, men fråga är: vågar man lita på att det går som vanligt?
Jag kanske borde gå hemifrån redan nu för att  vara på säkra sidan.
Jag börjar ju halv tio, alltså om två timmar, så då borde jag väl vara på säkra sidan?
Nää, väntar nog en timme iaf.
Fast vi har ju Andrew på morgonen så jag får deffinitivt inte komma försent, vilket jag gjorde både igår och i måndags.

Jaja, det får väl gå som det går. Nu ska jag ta nåt att äta och kolla på Beverly Hills.

Have a nice day!

För det första vill jag bara poängtera att alla SL:s chaufförer ska ha en stor eloge för det fantastiska jobb dom gör just nu.
Alla klagar och vill mörda SL, men vad är meningen med det?
Visst, man kan tycka att dom borde ha lärt sig att hantera vintern, men det är faktiskt så att vi har inte haft en såhär kall och hård vinter på över 30 år, så att det blir kaos är inte konstigt.
Varenda chaufför som finns på hela SL jobbar dubbla shift, natt som dag, och gör sitt bästa för att få allt att flyta på.
Det gör det inte, men vad ska man bli sur för?
Dom gör det dom kan, mer går inte att begära.
Vill ni att något ska hända, rösta på vänstern så höjs skatterna och lite mer går förmodligen till landstinget, tror jag det är som har hand om sjukvård och kommunaltrafik.
Det är våra pengar som ska lösa problemet och då måste vi vara beredda att offra lite. Antingen tid eller pengar. Det är bara att välja.
Men att vara sur och sen otrevlig mot busschaufförer är bara patetiskt och enfaldigt korkat.
Dom gör sitt bästa.
Smile and be happy.
Lär känna lite trevligt folk på bussen istället för att stå och tjura.

Igår kom Kalle till min skola och vi gick och köpte B&J. Smaskens;)
Sen gick vi till guldfynd och pekade ut vilken sorts förlovningsringar vi vill ha nån gång i framtiden.
Det var lite roligt:)
Har jag nån gång sagt att jag älskar smycken?
Inte?
Nåja, jag älskar smycken:D

Sen påbörjade vi den långa resan hem. Det tog en och en halv timme att åka till skolan igår morse, det tog en och en halv hem och det tog en och en halv till skolan imorse också. Men när jag hade slutat idag så fungerade gröna mot Hagsätra så då gick det lika snabbt som vanligt.

Jaja, det var väl inget mer speciellt om igår tror jag, och inte så mycket speciellt idag heller.
Var i köket och fick göra lite olika saker.
Jag visade min meny för Gary och han gillade den verkligen!
Några små detlajer ska ändras och läggas till, prisberäkning ska göras, säsonger ska kollas upp m.m.
Än är det en lång bit kvar, men jag är en god bit påväg!

Jag fikade med Manda i skolan innan jag åkte hem, och nu sitter jag här med ett äpple och borde nog plugga lite...

Kanske sen...

Det är sjukt mycket snö just nu, men jag värgar tro på lilla pessimist-Kalle som tror att det kommer vara snö ända till slutet av maj.
Så får det bara inte va!
Jag vägrar!

Men iaf.
Jag har skrivit klart min meny.
Nästan iaf.
Så nu ska jag visa den för Gary på tisdag och se om han tycker att den duger.
Sen ska jag prisberäkna allt och så, men det är en annan historia.
Jag är kissnödig och hungrig, så jag har egentligen inte tid med bloggen.
Men jag tyckte att ni förtjänade en snabb update bara.

Puss

Vet ni att för några dagar sen, typ natten till onsdag då det här snöovädret tuffade in över Stockholm, så drömde jag att det hade snöat så mycket så det nådde upp till mitt fönster. Alltså ca 4-5 meter över marken.
Nu tvivlar jag inte ett dugg på att faktsikt kommer att hända.

Det räcker med snö nu!
Men det roliga är att samtidigt son snön vräker ner utanför så hör man hur den har börjat smälta och droppar ner i skorstenen.
Lite motsägelsefullt, men det irriterande droppandet ger mig hopp om ljusare, varmare, torrare tider.

Ingen kan väl låta bli att älska Sveriges senaste hunk, Erik Saade!?
Visst, han var väl inget megastjärnskott i melodifestivalen förra veckan, och jag tror inte att så många fattade grejen med vattnet (?), men snygg som ett helvete är han och sjunger bra gör han också.



Men to bad för alla singles där ute, he is already taken.
Så vi får väl gratta lilla sångfågeln Molly som lyckades vinna hans hjärta före nån av oss andra;)

Men ni bara måste lyssna på Sleepless med honom!

Finns på både youtube och spotify, men jag tänker inte vara en sån geek som länkar till det, utan ni får leta reda på honom själva.
Precis som jag gjorde.

Puss.

Känner mig lite ego just nu, för jag sitter och kollar på bilder på mig själv och lyssnar på:

"I en evighet levde jag som om du inte fanns
I alla drömmar var du ändå nära
så underbart nära
Och jag trodde jag fann dig
men du var någon annanstans
Varenda gång jag funnit någon
så såg jag att drömmen inte var sann

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig
För jag trodde att du fanns och väntade mig
Och alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött
För att möta den vackraste människa jag någonsin mött

Det var enkelt och vackert
du sa att du väntat mig
Jag kunde ana att det fanns en himmel
på jorden jag såg den
Och du bad mig att leva
mitt liv alltid nära dig
Jag följde dina steg och allt jag någonsin
drömt om fanns där för mig"

Det är ju då självklart mig själv jag tänker på, på nåt konstigt sätt.
Jag vet inte...sökandet av mig själv, vem jag verkligen innerst inne är?
Trodde jag visste det, men who knows?

Aja, ego eller inte, det är iaf the studio-bilderna jag kollar på, och det är lite roligt att se hur jag förändrades mellan det båda gångerna (för jag har ju varit där två gånger).
Hur mycket jag har förändrats och hur mycket som fortfarande är detsamma som förut.







15/3-09







3/10-09

Ser ni skillnaderna och likheterna?
Det gör jag iaf, men jag orkar inte skriva milslångt om hur allt är likadant och olika.

Pusshaj.

Just nu saknar jag min prins. Han som kan få mig att le bara med en blick och som fångade sig med sina stora charmiga ögon redan första gången jag träffade honom.
Det var kärlek i första ögonkastet.
Tänk att det var fyra år sen du kom in i köket och din blick fastnade direkt på mig.
Man säger ju att killar faller för de som är lika sin mamma, och du lyckades hitta den mest identiska kopia som finns.
Du är min pojke, och jag lovar att när vi ses i påsk så ska jag vara med på allt du vill.
Allt från häxan surtant till lego.
Min prins<3

1. Min farfar överlevde sin operation och ligger nu på Nackas sjukhus och mår som en kung för tillfället! :D
2. Och Anja Persson klarade sig utan några allvarliga skador.
3. Och jag fick VG på alkohollag-provet.

Det är en bra dag idag.

Idag när jag kom hem låg det ett brev från nån fönstergrej här hemma, och då kom jag att tänka på att jag hade ingen aning om ifall vi har bytt våra gamla typ 50-talsfönster till nyare.
Det hade vi inte upptäckte jag.
Men sen kom jag också att tänka på att jag och Malin hade ett särskilt ord för just såna fönster, för hon hade (eller har kanske :s) såna hemma hos sig också.
Majonäsfönster.
Det är ju lite udda namn, men så är ju vi två lite udda också.
Nej, men back to my point.
Vi kallade dom för majonäsfönster för att när man tittade ut genom dom på de vita grejerna som sitter på kanterna på tak och rörde lite på huvudet så såg det ut litegrann som majonäs.

Det var dagens meningslösa historia.
Idag så redovisade Ross och Robin om dyslexi på svenskan och då var ett av symptomen att man inte kan höger och vänster.
Jag kan inte höger och vänster.
Och många av de andra symptomen stämde in på mig också.
Så vem vet, jag kanske har dyslexi??

Igår hade jag och Kalle en lugn kväll med semlor och chokladtårta precis som jag skrev igår.
Idag var han extremt svårväckt. Tog två timmar bara.
Och sen när han väl skulle kliva upp så råkade han knocka mig.
Jag är inte riktigt säker på hur det gick till, men jag fick hur som helst en stenhård armbåge två cm under ögat.
Men det är väl som Malin sa; jag får väl vara glad att den är hård, för en mjuk armbåge skulle bara vara äckligt.
Några små tårar fälldes och jag ringde mamma för att få lite stöd och råd.
Hon ville att jag skulle åka till akuten, men det kändes lite överdrivet.
Så jag satt med en frusen ärtpåse på ögat hela förmiddagen.

Vid fem följde jag och Malin med honom till statonen och sen tog vi bussen till vårt stammis ställe i Högdalen.
Vi hade kul som vanligt, och det var en liten tjej där som kanske var 11? 12?
Hon var väääärsta fjortis wannabeen .
Hon var ganska rolig att lyssna på.
Sen gick vi och köpte godis, och det tog väldigt lång tid att välja måste jag säga, och sen gick vi förbi kyrkan en snabbis.
Sen gick vi hem genom det kalla snön och nu sitter jag här.

Det var sista gången jag träffar Malin innan hon åker till Italien en vecka med sin Kalle.
Tänk om jag och min Kalle kunde ha sån lyx också.
Åka till Italien och åka skidor en vecka före sportlovet.
Det tackar man ju itne riktigt nej till.

Puss.

Ni kanske har märkt att mina rubriker är lite udda och ibland svåra att förstå, och jag har full förståelse med er om ni blir lite förvirrade.
Men mina rubriker handlar ofta om något som jag precis har pratat om eller upplevt. Saker som finns i mitt huvud och som just i stunden passar som en rubrik.
När jag ändå är inne på rubriksnacket kan jag ju passa på att förklara dagens topline.
Banana cock. Ja, det är Kalle om ni inte har förståt det. Men kanske inte på det sättet som ni nu tänker;)
För jag sa att han var en chicken som inte vågade "äta upp mig", och sen hoppade han på mig litegrann. Han luktade banan så då blev han en kycklingbanan och sen en banankyckling.
Jag vet inte vad ni tycker om det, men han trivdes inte med det där kyckling så han ville va en tupp.
Alltså en banantupp.
Inte så klatchigt kanske, men banana cock lät ju bättre. Lite sådär småsnuskigt;)

Och sen kommer vi till livstid också. Under middagen så pratade vi om livstids fängelse, och att jag tycker att det är fel att det heter livstid för man sitter inne i 10-15 år iaf. Jag vet inte vad ni tycker, men en livstid för mig är inte 15 år. Då skulle jag isf vara död nu.
Jag hade en massa argument och så, men jag ska inte tråka ut er med sånt nu.

Nu när jag tänker efter så vet jag egentligen inte vad jag ska skriva om...jag bara förklarade min rubrik och nu är jag tom på ord...
Eller, tom på ord är jag aldrig men ja, ni fattar kanske. Jag skulle ju kunna berätta om något totalt ointressant för er, men njaaaa.

Det är semeldagen idag och jag ska äta chokladtårta, för jag gillar inte semlor så mycket.
Jag var köksmästare idag också.
Men eftersom vi bara hade fyra bord totalt så var det inte så kul.
Men det gick bra.
Sen tuffade vi iväg till Östermalm för att åka skridskor.
Jag kan säga att det märks att jag inte har haft ett par skridskor på mig på över två år.
Vi skulle åka tio varv runt banan och sen fick vi dra.
Jag lyckades ta mig runt tre varv.
Fast jag tror faktiskt att jag var så dålig för att jag knappt hade knutit den ena skridskon så den höll på att ramla av typ.


De fantastiska skridskorna som jag fick låna.


Lite folk från klassen som var något bättre än mig på att åka;)

Ja hörni.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om igår.
Jag kan bara säga att han överträffade mina förväntningar väldigt mycket!
Min lilla romantiker.

När jag klev in i hans rum blev jag helt paff.
Det var städat och bäddat och tända ljus, en picknick korg, en massa hjärtan och en kladdkaka (med massa hjärtan på den också(;)
Sen när vi gick ut så hade han byggt värsta gången till dit vi skulle med vedpinnar (för det var typ 1 meter djup snö) och han hade gjort iordning så fint och så bra.
Allt var så perfekt att det gjorde ingenting att tårna blev lite kalla och fötterna somnade. Det gjorde heller inget att det hela tiden under de två och en halv timmarna som vi var där ute rykte in på oss så att allt blev grått.

Men när vi väl hade släckt elden och kommit in med alla grejer märkte man att röklukten satt ganska bra i kläderna.
Så det var bara att slänga in dom i tvättmaskinen och slänga in oss i duschen.
Vi luktade bättre efter det, men min jacka var inte rolig att sätta på sig imorse, och det var inte heller så kul att gå till apoteket med den och sen åka hem...den typ ångade rök.
Men nu ska den tvättas och alla knappar ska sys på och hålen i fickorna ska sys igen.

There is just one more thing I`d like to add
He is the greatest love I've ever had

Ja, du får helt klart 9,9 av 10.
Avdrag för röklukten;)
Men det är nåt att jobba på till nästa gång;)
Eller kanske inte egentligen.
För jag vill inte ha det sådär helt "romantisk-film-perfekt".
Jag vill ha det du gör, och jag vill ha dig!
Så när jag tänker efter så är du verkligen värd en superstark 12:a.



Vet ni?
Jag fick godkänt på Shakespeare - renässansprovet på engelskan!
Jag fick 25/53.
G-gränsen var 21-22.
Det var tre som fick vg.
Hon har för höga krav och för konstiga frågor på sina prov.
Men sålänge jag får godkänt så är jag nöjd.

Igår var en riktigt bra dag för mig.
Vid två åkte jag och min lilla familj hem till farmor och farfar, för farmor fyllde år.
Där var även min farbror och hans familj, så vi klämde ihop oss 11 stycken i deras lilla lägenhet.
Det var jättetrevligt och kul.
Jag skulle möta Manda i Gullmars kl 7 för att proviantera för kvällen, så vi åkte från Skarpnäck vid halv 7.
Nu när jag tänker efter så åt jag ingen middag igår faktiskt.
Kanske inte världens bästa idé...äh wtf.
Jag handlade lite med Manda och sen tog vi bussen till Kärrtorp och möttes av Emma och Saga.
Vi gick hem till Emma och hade en helt underbar kväll, även fast det var lite upp och ner ibland.
Men that´s what friends are for!<3

Hur som helst så skulle jag ta mig hem sen på natten och vi gick förbi många poliser och hann till och med ramla!
Det ni!
Vi kom till Farsta. Jag såg att min buss precis skulle gå.
Emma träffade nån hon kände.
Jag hann inte säga hejdå.
Så jag får väl säga det nu istället.
Hejdå tjejer! Tack för en helt underbar kväll!

Så, då var det gjort.
Jag glömde mina lurar hemma så istället för att lyssna på musik så ringde jag Kalle.
Jag tror han tyckte att det var lite kul.
Men det tyckte inte Jim.
Han blev sur.

Jag kom hem, pratade lite med Niklas och sa god natt till min lilla mamma.
Sen började jag göra mitt svenskaarbete som måste vara klart på måndag, men jag har inte tid att göra det idag, så what to do?
Då gör man det kl tre på natten.

Men nu ska jag plocka ihop mitt pick och pack och dra mig mot tåget snart.
Ha en fantastiskt bra och mysig alla hjärtans dag allihop!

Puss

Guuuuddagens.
Fredag idag.
Jättebra humör hela dagen, och sen ett bombnedslag.
Så nu är jag sänkt.
Mamma och pappa undrar varför jag är arg och ledsen, men eftersom inte ens den personen som jag är arg på verkar förstå mig så känns det lönlöst att försöka förklara för nån annan.
Och nu är min fredag förstörd.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Finns inget att göra.
Så jag kan knappt vänta tills imorrn då jag förhoppningsvis får lite tröst och medlidande och uppmuntran från mina tjejor.
Trösten lär jag väl få från nåt annat också iof.
Tila tequila, fast utan den lilla lesbiska asiaten.

Så, nu ska jag återgå till mitt tråkiga ensammma liv.

Puss.

Jaa, det sa allas våran drömhunk från Grey's i filmen Valentines Day. Det kunde man inte tro va?;)
Nu har jag precis kommit hem från stan. Jag, Emma och Manda kollade på just Valentines Day då, och jag kan säga att var jag inte tillräckligt kär innan så är jag definitivt det nu!
Åh, man blir kär bara av att titta på den filmen.
Bara en massa kändisar i rollerna och det bästa, en massa snyggingar!
Väldigt mycket kopia av Love Actually, men åh vad jag gillade den!
Jag kan säga att mina förväntningar inför alla hjärtans dag på söndag har ökat avsevärt.

Under hela filmen satt man och höll händerna mot hjärtat och jag kan säga att det fälldes nog en och annan tår ibland, och jag bara älskar när hela biosalongen samtidigt säger "aaaaw" eller gapskrattar. Man får sån skön feeling av det. Och när filmen var slut kunde jag inte sluta le!
Så att gå hem helt ensam i mörkret var inte så farligt som det brukar vara.
Utan jag trippade leende och sjungande hem genom den glittrande snön och var bara helt jätteglad!
Och glädjeruset sitter i än.
Jag förstår inte att jag kan bli så påverkad av en så egentligen dålig film.
Jag menar, kändisar, klichèer och telefonsex?
Men vilken fantastisk känsla man fick!

Nej nu ska jag ta och lugna ner mig angående filmen och dricka nåt innan jag ska sova.

Natinatti!

Jaa det är väl det jag gör. Även om det är lite guppigt nån gång ibland så svävar jag på kärlekens vingar. Fortfarande. 7 månader och 8 dagar, om jag har räknat rätt, är ganska lång tid ändå.

Hur som helst.
Idag efter skolan hade vi ett klassmöte där vi fick reda på att skolan ändå har lyckats fixa så att alla som kan får följa med på utbytesresa. Till Italien.
Vem tackar nej till det egentligen?!?
Jag-.-
För det är under påsklovet som vi i så fall skulle åka, och jag har lovat att jag ska följa med till mormor och morfar, för dom fyller 75 och 80 så då är det stora tjocka släkten som ska dit.
Dessutom åkte jag ju inte med upp till nyår, så åker jag inte med nu, så träffar jag dom inte förrän nån gång i sommar. Och det är ganska lång tid emellan eftersom senaste gången jag var där var i somras.
Men inte så många sura miner för att jag inte kan följa med, för det kommer ju alltid något gott med det onda.
De som inte har möjlighet att följa med kommer att få företräde till utlandspraktikplatserna i trean. Så vi hamnar överst på listan.
Och helt ärligt, vad skulle ni välja: en vecka i Italien för att gå i nån annans skola eller åtta veckor i England för att jobba på en restaurang?
Så jag har inget att vara ledsen över, eftersom jag i princip är garanterad en utlandsplats.

Dessutom är jag en av de "främre vagnarna" i samhällskunskap enligt min lärare.
Jag som trodde att jag skulle få ig på provet.

En dag fylld av positiva överraskningar alltså!


Och bara för att jag känner att jag måste lägga upp en bild för att det var så längesen senast så får det bli en på mat, eftersom det är det som det här inlägget har handlat om.
Några enkla desserter som vi gjorde i ettan.

• Morotskaka med grädde och physalis
• Kladdkaka med nötter och jordgubbar
• Rulltårta med grädde och cantalopemelonkulor
• Passionstartlett med jordgubbar, kiwi och vinbär

Klart slut, legotut

Hejhopp!
De senaste dagarna har varit ganska lugna.
Skola på måndag, engelskaprovet gick väl inte så jättebra, hem till Kalle efter det. Slut på måndag.
Igår åkte jag in till Fridhemsplan och hade Friskis & Svettis. Ganska jobbigt men skitkul!
Sen kom Kalle hit och mitt internet försvann. Sen försvann han till thaiboxningen.
När den var slut och pappa äntligen hade lyckats få igång mitt internet gick jag upp till Högdalen och mötte boxningsmästaren. Vi köpte bär och gick hem och kollade på nån film.

Det är det som har hänt.

Nej, ska sova en stund till och sen blir det skola.

Natti

Mamma - Susanna?
Jag - Aa?
Mamma - Har du idrottsdag på tisdag?
Jag - Aa.
Mamma - Ska du ha nån matsäck med dig?
Jag - Nej.
Mamma - Nähä, vad ska du göra då?
Jag - Friskis & svettis.
Mamma - Va?
Jag - Friskis & svettis.
Mamma - Sysselsättning???
Jag - Nej, FRISKIS & SVETTIS!
Mamma - Hahahah jaha!

Har precis ätit middag med min kära familj och varit väldigt delaktig i en politisk disskution. Jag hade alla emot mig, men jag klarade av att stå upp för mina åsikter och ha riktiga motargument hela tiden.
Sånt tar på krafterna.

Nej, en sockerfri kaka och lite mera plugg är vad som gäller nu.

Det betyder typ samma sak som blä.
Vi får våfflor till middag idag.
Jag gillar inte våfflor.
Jag gillar inte pannkakor.
Jag gillar inte plättar.
Ingenting sånt där gillar jag.

Är hon lite konstig i huvudet? Kanske ni tänker.
Nej det är jag inte.
Men jag har aldrig gillat att äta frukost, åt ingenting förut.
Det tyckte inte mina föräldrar om.
Så tillslut lyckades dom få mig att äta en pannkaka eller en våffla till frukost.
Detta höll på i några år.
Tänk er at äta våfflor eller pannkakor varenda dag till frukost i flera år.
Då är det inte så gott längre.
Dessutom var vi ju tvugna att äta det till middag minst en gång i veckan också så vi kunde få rester av det så jag fick nån frukost.

Jag gillar inte våfflor.
Nu äter jag bananer istället.

Nu har jag ägnat några timmar åt att skriva nån typ recensionsliknande grej på shakespeares Othello. Eftersom jag bara har sett de sista ca 20 minutrarna av filmen så var det lite svårt, men jag har gjort det iaf.
Nu ska jag bara plugga till provet på Shakesperare och renässansen som vi också har imorrn. Jag kan säga att jag är glad att vi läste liknande saker i svenskan nyss, för annars skulle jag nog få ig, eftersom det är på engelska den här gången.
Imorrn verkar bli en relativt lugn dag. Arbeta på grupparbetet i svenskan, prov och inlämning i engelska, börja på den individuella uppgiften i naturkunskap och börja på nåt nytt i samhälle.
Inget krävande alltså, förutom provet.
Sen verkar det som om jag ska åka med min Karlsson hem på eftermiddagen.
Det ser jag fram emot:)

Det är allt som händer i mitt liv just nu.
Inte så spännande, men en liten lägesrapport kan ni ju orka läsa iaf;)
Det här har hur som helst varit en verkligen klassisk söndag. så som jag brukar spendera dom när jag inte har lyckats planera in något annat roligt.
Plugga, äta mackor, prata med mamma och plugga lite mer.

That`s my day.

Jag måste bara säga att jag har haft så många ljuspunkter under den här tiden och mitt liv har inte varit ett helvete. Det har fan varit den bästa perioden i mitt liv!
Om man bortser från vad jag skrev i tidigare inlägg.
Jag älskar mitt liv och jag är lycklig!
Men stundvis så försvinner den lyckan och då tar det lite tid att hitta tillbaka.
Just nu är mitt liv ganska lugnt och bra och jag är lycklig för tillfället. Det är jag.
Och förhoppningsvis kommer jag fortsätta att vara det också.
Men det jag skrev om förut var mitt tidigare liv. Förra året.
Men som sagt, jag har sänkt kraven på mig själv, för den som dömmer mig hårdast är ingen annan än jag själv, och jag prioriterar annorlunda iår.

Jag mår bra, men jag tänkte att ni som ville veta nåt om hur jag mådde förut och kanske ville veta om en av alla mina gåtor kunde få lite svar nu.

Ha det gött nu sötungar!

Jaa ni, det här blir nog ett förvirrande inlägg men ge det ett försök iaf.
Tänkte att jag skulle försöka skriva av mig lite, för om man gör det så brukar det klarna lite i huvudet. Ungefär som när man går ut och gå en kylig vårkväll.

Sen jag började tvåan så har mitt liv inte varit på sin topp. Eller, jo det har det, men jag har haft väldigt mycket problem. Det är mest skolan som har orsakat dessa problem.
Jag älskar den linje jag går, och det finns inget bättre än att stå i köket ett par dagar i veckan. Det är inte det som har varit problemet. Teorilektionerna har inte heller varit så jättestort problem. Problemet är att skolan har tagit för mycket av min firtid. Varenda jävla dag har jag en hel hög med läxor som ska göras, och det är omöjligt att jobba i förväg eftersom vi har så mycket så man hinner inte göra det. Allt ska göras dagen innan.
Jag klarar av stress. Ett par timmar om dagen under service och så. Men jag klarar inte av att ha ett stressigt liv.
Sen att jag jobbade på donken nån månad i början på läsåret gjorde inte saken bättre, för då försvann all min fritid. Och det jobbet tog väldigt mycket kraft. Efter att ha varit i skolan mella 8.00 -15.30 så skulle jag stå och le mot en massa otrevliga kunder mellan 17.00-22.00, och sen hem och göra läxor. Det bröt långsamt och plågsamt ner mig, men inte skulle väl lilla jag visa omvärlden att jag mådde riktigt dåligt?
Nej för jag är tjejen som klarar av det mesta och inte klagar mer än det vardagliga.
Och ungefär samtidigt som detta hände började två av mina bästa vänners relation knaka och gå sönder. Så då skulle den lilla kraft och energi jag hade kvar gå åt till det.
(Ta inte åt er av det här, för jag skyller inget på er!)
Så mellan slutet av augusti till början av oktober var det nog väldigt många som kände sig försummade av mig.
Och jag mådde skit då.
När jag är stressad eller mår dåligt får jag svåra sömnproblem, så sömnbrist skapade bara ännu högre läxhögar och ännu mer säga till folk att nej jag hinner inte träffa dig för jag måste göra läxor och sen ska jag jobba.
Den enda som jag lyckades ta mig tid att träffa någon dag i veckan var Kalle, och det var de stunderna som mitt liv kretsade runt. Att bara få slippa vardagen några timmar och få slappna av.
Men det var ju inte nog med stress och press överallt ifrån. Nejdå. Under höstterminen hann jag få urinvägsinfektion fyra gånger, varav en gång spred det sig upp till njurarna så jag kunde inte gå, och jag fick självklart svininfluensan och var hemma i två veckor för det. Sen misstänktes jag ha salmonella och blev avstängd i en vecka. Så jag hamnade en månad efter och sänkte mig i i princip alla ämnen.
Att jag var borta så mycket gjore att jag sänktes från mvg i varmkök till vg, och det tog jag jävligt hårt.
Så den här terminen har jag enormt mycket efterarbete att göra efter alla mina sjukdomar...
Innan jullovet trodde jag att jag skulle gå under, så jag har aldrig varit gladare över att få lov!

Till slut blev det för mycket för mig. I oktober sa jag upp mig och sänkte alla krav på mig själv gällande betyg. Läxor gör jag numera bara halvhjärtat och det är få prov jag pluggar till.
Jag sätter mer tid och tillit till mina vänner och min pojkvän och försöker verkligen att ta hand om mig.
Än har jag långt kvar tills jag är i mål med allt jag vill, men jag är på rätt väg nu.
Och jag kan känna ibland att jag faktiskt är lycklig.
Och det är det jag satsar på nu.
Att bli lycklig.
Så jag ska få mer energi, leva lite hälsosammare, börja träna lite mer regelbundet (inte bara när jag har tid och lust), prioritera rätt saker och personer.
för som jag skrev i början på januari så ska det här bli ett killer-år!
Inledningen på ett nytt decenium. En ny start i mitt liv.

Det här året är det mitt eget välmående som står överst på att-göra-listan.
Jag hoppas att ni vill hjälpa mig med det!
För även om jag sällan visar det så behöver jag ert stöd och förståelse mer än ni tror.

Om jag trodde att jag skulle komma hem med ny hårfärg så trodde jag fel. Måste tvätta ur färgen mer, klippa en gång till, bleka det och sen färga det får att det ska se okej ut till våren iaf.
Men det visste jag att dom skulle säga, så särskilt besviken är jag inte direkt.


Men jag fick iaf lite fräschare toppar än vad jag har här.

Jag har varit hos Malin idag också och hälpt henne att rensa sin garderob. Och med tanke på vad vi hittade så var det mååånga år sen sist som den blev städad;)
Det samma garderob som vi tillbringade många timmar i när vi var yngre, och därinne hade vi jävligt kul!
Jag kommer ihåg att vi brukade leka att vi var häxor bland annat.
Vi hade jävligt kul i garderoben idag också, men med tanke på hur full den var så är det lite svårt för oss att krypa in i den och sätta oss därinne;)


Ett gulligt litet vykort från mig från 2005.  Måste säga att jag skäms lite över min handstil.
Med tanke på at jag var 12 då jag skrev det-.- Som tur var har den ju förbättrats litegrann sen dess iaf.


En bokrecension av Malin. "Var utspelar sig handlngen? I mitten ungefär"


En halslös zebra. 99.02.05


Och slutligen: en ofantligt glad tjej som ser lite lätt crazy ut.

Såna här tårtor gjorde jag och Anna igår i bageriet.
Vår sista bagerilektion:(
Så nu blir det inge mer bageri förräns i trean...
Men jag fick iaf MVG.
Fast det visste jag faktiskt att jag skulle få.
Inte för att skryta eller så, men jag visste helt säkert att jag skulle få MVG.

Igår var min Karlsson här några timmar och åt pizza innan han åkte hem för att skotta taket.
Och jag städade mitt rum!
Det händer inte ofta. Typ en gång i halvåret kanske.
Njaa lite oftare kanske, men ni fattar min poäng.
Så nu är det relativt rent och fint igen.
Och alla kläder ligger i sina lådor, på sina hyllor och hänger på sina galgar i garderoberna.

Nej, nu ska jag ner och tigga pengar av mamma så jag kan gå och klippa mig.

Cya later!

God kväller.
Nu ska jag ta och förklara gårdagens sista inlägg.
Precis som jag skrev så var jag väldigt besviken, och då börjar jag försvara mig själv med dåliga minnen om personen i fråga.
Det borde förklara mycket av det jag skrev.
För det är inte bara jag som anstränger mig för att få vårat förhållande att vara mer än en vardag.
Och jag vet att om han kunde så skulle han mer än gärna möta mig i skolan efter att jag slutat och han skulle göra mycket, bara det inte tog sån tid att åka.
Det var inget problem innan snön, men nu är det så mycket förseningar så det är ingen som gärna ger sig ut för att åka pendel frivilligt.
Och jag kommer inte i andra hand hela tiden. Det vet jag.
Man kan inte komma i första hand hela tiden. Det skulle nästan vara lite creepy. Typ stalker.
Och han kommer inte i första hand hela tiden heller, så det är inget konstigt med det alls.

Men jag var seriös med att jag var besviken och arg. Det var jag. Och jag antar att jag fortfarande är det egentligen. Jag var fortfarande väldigt arg idag, men vem kan vara arg på någon så underbar person som min Kalle?
Jag smälter så fort jag ser honom.
Lite klichè kanske, men så är det.
Och vårat förhållande är mest en vardag. Det bara finns lixom. Och vi tar varandra för givet.
Det är slut på det nu.
En nystart.
Från och med nu så ska vi anstränga oss för varandra.
Eller hur?


Med hela mitt hjärta Kalle, jag älskar dig mer än du kan förstå!

Shot throuh the heart
and you`re to blame
you give love a bad name
I play my part and you play your game
you give love a bad name

En relativt bra dag blev helt plötsligt en dålig dag. Eller iaf en relativt bra dag som avslutades inte lika bra.
Jag är trött på att bli besviken hela tiden.
Visst, det är inte ditt fel, men det spelar ingen roll.
Jag känner mig hur som helst åtsidosatt.
Det finns inget att göra åt.
Jag är sårad.
För när jag blir besviken startar min försvarsmekanism, så att jag inte ska bli mer sårad.
Det enda jag tänker på är dåliga saker och minnen om personen som gjort mig besviken.
Och då blir det lätt så att jag överreagerar.
Men så funkar jag, så har jag alltid funkat och kommer alltid funka.
Så det enda jag har i huvudet nu är alla gånger du har gjort mig besviken eller sårad, så just nu tycker jag inte alls om dig.
Eller jo, det är klart jag gör.
Jag älskar dig mer än allt annat.
Men i såna här stunder skyms de känslorna för att jag inte ska bli mer sårad.
Jag säger elaka saker då, och du blir säkert sårad av dom och det ber jag om ursäkt för.
Det gör jag verkligen!
Men jag är trött på att gång på gång så är det något annat som kommer före mig.
Och jag är trött på att jag är den enda som verkar anstränga mig för att göra det vi har lite mer intressant. Inte bara en vardag.
Jag menar, till och med de fulaste tjejerna i min skola har pojkvänner som möter dom efter skolan och åker hem med dom.
Det har inte jag.
Jag har en pojkvän som inte har tid, eller inte orkar åka.
Och han är som en hemlighet, för det är i princip ingen som har träffat honom.
Aldrig något impulsivt, aldrig något nytt, bara samma gamla vana.

Men vad är det man brukar säga?
De man älskar mest är de som kan såra oss mest.

Jag älskar dig Karl.
Tro aldrig något annat.
Men idag är jag arg på dig.

Förlåt<3

SNÄLLA KAN FOLK SLUTA SKRIVA IGENTLIGEN!?
Det är inte ens ett ord!
Det finns inte!
Det heter EGENTLIGEN.
Lär er det.
Det är inte ens gulligt att skriva igentligen, bara korkat.
Man säger inte ens igentilgen.
Ska man stava som man säger det så skulle det stavas ejenkligen.
Det finns inget jävla "i" idet

Visst, jag är inte den som stavar mest rätt, men jag kan för fan stava till egentligen.

EGENTLIGEN, EGENTLIGEN, EGENTLIGEN!

Lär er det!

"Jag kom, jag såg, jag segrade" som Julius Caesar sa för 2057 år sedan.
Ja, det känns bra idag. Veni, vidi, vici. Passande lixom. Även fast jag inte har åstadkommit några särskilt stora segrar idag. Men det ger mig lite hopp om framtiden i denna mörka vinterkyla, på något konstigt sätt.
Jag är på ganska bra humör idag faktsikt, även fast vi bara har haft tråkiga lektioner idag.
Men livet är väl som temperaturen på Jorden nu under den globala uppvärmningen. Det går upp och ner så in i helvete. Men man njuter ju av topparna.
Hande är fortfarande lika brännskadad som igår, men jag har inte fått några blåsor än så det är ju bra.
Det är bara frågan om hur bra det kommer gå att servera imorrn, men det är ett problem som jag får ta itu med då. Var dag har nog av sin egen plåga.

Puss och hej!

Det är vad folk har kallat mig större delen av dagen. Och det har inget med musik eller att bleka sig eller vara anklagad för pedofili, utan för att jag har en vit handske på mig.
Då kan man ju fråga sig, varför har jag en vit handske på mig?
Jo, det ska jag tala om för er.
Idag skulle jag hjälpa de som gjorde fisk i köket att fritera musslor så de skulle kunna koncentrera sig på allt annat som behövdes till rätten. Fritera musslor har jag gjort många gånger, så det var inte svårt eller så, men aj, så fel det kan gå ibland.
När man friterar musslor så ska man först doppa dom i frityrsmet och sen hålla ner dom i oljan ett tag, med fingrarna så att de inte sjunker ner till gallret och fastnar (man ska självklart inte ha fingrarna i oljan!). Jag gjorde så med några stycken, men så helt plötsligt, när jag står där med handen i fritösen, så exploderar en mussla! och ni kan ju räkna med att det stänkte 180 grader varm olja!
Och eftersom min lilla hand var mitt i explotionen så fick även den en massa olja på sig.
Så nu sitter jag här med en vit handske och brännskadegel, efter att ha varit hos sjuksköterskan och blivit ompysslad.

Det verkar som att  det inte finns någon ände på mina olyckor och sjukdomar och skador. En dag kommer jag väl falla död ner.

Jaja nog om det. För övrigt så gick det faktiskt väldigt bra för hela köket idag, och det händer inte så ofta faktiskt. Och vi hade städat klart när det var 7 minuter kvar av lektionen. Det har aldrig hänt någonsin förut!

Karlsson var här i 40 minuter innan han åkte iväg till sin thaiboxning och den lilla gubben hittar inte så himla bra häromkring och kan inte tunnelbanan så bra, så det blev en hel del fel innan han till slut kom iväg. Så därför har jag nu skrivit lappar exakt hur han ska åka, vilken buss och vilket tåg och vart de ska nånstans, och vilken perong de går ifrån.
Så snäll flickvän är jag:D

Japp, det är vad vi kom hem med efter att ha åkt tillbaka till jourmottagningen i Gullmars. Så nu är jag medicinerad mot min lilla infektion.
Men jag är lite skrämd nu. För jag har hört att om man har urinvägsinfektion för ofta så kan det till slut bli så att man blir steril!
Och världen skulle fan gå under för mig om jag blev steril, eftersom min stora dröm i livet är att få leva ett lyckligt Svensson-liv med en stor familj och väldigt mycket tillräckligt med pengar. Jag ska ha barn, så jag ska inte bli steril!
Men fem gånger sen i höstas är ganska mycket....

Jaja, det får vi låta framtiden avgöra, och vi hoppas att fru Fortuna är med mig!
Lite läxor har jag ändå hunnit med mitt i allt åkande hit och dit, så nu har jag gjort klar min filmgrej till engelskan på onsdag, men jag har ingen aning om hur han vill ha den så jag har helt enkelt gjort mitt bästa, och jag håller på att försöka göra en EUflagga.
Men det var lite onödigt att jag stressade med att få det klart, för inget av det ska in förrän på onsdag men jag ville vara klar med det imorrn när Kalle kommer så jag skulle kunna ägna mig åt honom, men eftersom han nu inte ska stanna kvar här hade jag lika gärna kunnat göra det imorrn.
Jaja, nu är det gjort och det är ju bra.

nej, en dusch och sen tranbärsjuice för att bota infektionen framför Paradise Hotel.

Juste!
Icke att förglömma, som min kära lilla mamma skulle ha sagt, så är det första februari idag. Vilket betyder att januari äntligen är slut!
Vi jublar för det!
Påväg mot ljusare tider folket!

Jag satt och gjorde nåt test nyss som alla andra verkar göra, och då var det en fråga om man hade sett solen gå upp med nån man tycker om.
Det kunde jag svara ett stort JA på, för det har jag faktsikt gjort.
I somras.
Då kom det en liten pojke och hoppade in genom mitt fönster och drog ut mig i den kalla juli-morronen (kall och kall, men den var inte varm iaf). Vi satt på en bänk och kollade ut över det dimmiga havet (en vik men whatever) och såg solen gå upp tillsammans.
Det var den morronen som det var meningen att det skulle bli lite action, men det blev det inte. Inte mer än en soluppgång. Och en puss på kinden och en på pannan. Fast det är ju inte så dåligt det heller, för det är fan det mysigaste man kan göra. Se solen gå upp med den man tycker om.
Det där med action fick vänta tills efter lunch, då han lurade ut mig i skogen.
Lite sneaky är han nog, den där Kalle, men vad är det som började som en sommarflirt men som snabbt blev ett förhållande utan lite spänning och överraskningar?

Ja, idag har varit en minst sagt obra dag, för att säga det som vi stockholmare tror att norrlänningar säger fast dom blir galna när dom hör att vi tror det för så säger dom faktsikt inte.
Åkte till skolan waaay to early, men det var inte så farligt. Åkte från Kalle.
När jag kom till farsta tänkte jag att jag kunde ju gå av och åka tunnelbana, men det orkade jag inte. Så när jag kom till Älvsjö tänkte jag att jag kunde ju gå av och ta bussen till Högdalen och åka till skolan som vanligt. Men det orkade jag inte. Så när jag kom till Årstaberg, där jag egentligen ska gå av, så orkade jag inte det heller. Så då tänkte jag att bara för att ta lite extra tid så jag inte skulle komma en timme innan jag började, så åkte jag till Centralen. Så jag åkte två stationer till, men vad tror ni inte händer två meter innan perongen?
Tågfan stannar och får inte åka vidare pga kö till perongerna.
Så där satt jag fast och kunde inte göra något, bara för att jag skulle ta en omväg.
Så småningom kom jag ju av tåget och jag kom mer en väl i tid, men iaf.
Efter skolan skulle jag åka till Farsta för att gå till närakuten där och få medicin mot min urinvägsinfektion som jag fick natten till igår.
IGEN!
Räckte det inte med fyra gånger i höstas + två veckor svininfluensa?
Nejnej, lite mer problem kan väl inte skada.
Hur som helst. När jag kommer dit så säger dom att närakuten där är nedlagd och nu finns det bara en vårdcentral för alla små farstabor.
Så det var bara att åka tillbaka till Gullmarsplan och leta reda på jourmottagningen där. Hade jag vetat att den fanns överhuvudtaget innan så hade jag ju aldrig tagit omvägen till Farsta.
Hur som helst. Jag fick ta ett prov och ska sen tillbaka dit ikväll.
Ett jävla åkande har det alltså vart.