pearlsfromparadise

Det finns ett förslag om att göra ett DNA-register av alla Sveriges män, för att lättare identifiera och få fast våldtäktsmän.
Det är väl bra att man vill göra det, men då kan man också ställa sig frågan: är inte det väldigt kränkande mot männen?
Ska vi bara förutsätta att varenda man i hela landet är en potentiell våldtäktsman?
Och vad händer med kvinnor som våldtar då?
Ska vi inte jobba lika hårt för att få fast dem också?
Nej, kränkande är vad det här förslaget är, och moderaterna har faktiskt sagt nej till detta.
Det första under hela deras mandat som de gjort bra.

NEJ till DNA-register av svenska män!

Det är tråkigt att sova ensam.

Ingenting!

Idag längtar jag hem lite extra mycket. Men det går nog över snart får vi hoppas.

Jag och Izabelle tänkte att vi skulle göra något på vår första lediga kväll, så vi ville hitta en affär som hade öppet så vi iaf kunde köpa lite vin, men vi hittade ingen.
Istället hittade vi roliga skyltar och båtnamn.



Imorgon blir det Oxford.

tänkte att ni kanske ville se hur vi bor.

Hallen.

Det är typ ett conectingroom, så det har en dörr in t ill rummet bredvid.

Sängen och tv:n.

Badrummet.


De är så roliga när de försöker härma våra svenska ord. De låter så himla roliga!
Men de kan säga ja, nej, prosit, godmorgon, hur mår du, pulla och mammaknullare.
Det är vad våra företrädare har lärt dem.

Idag försökte jag lära dem fanta och rosè.
Ni vet: en, två tre, fanta och rosè, en två, tre alla brudar ner på knä (e)
det gick inte så bra.
Haha.

I det här köket står radion på nästan dygnet runt, vilket ger det en skön känsla.
Att det dessutom är en radiokanal som nästan bara spelar bra låtar gör inte saken sämre.
Därav rubriken.

Puss.

Idag var inte lika jobbigt som jag förväntade mig.
Bröllop var det idag igen och vi la upp en massa mat på tallrikar typ.
Sen fick vi äta, och efter det slutade Izabelle.
Jag och Zoran började förbereda kvällens buffè och lite inför morgondagen.
Och vet ni?!?!?!
JAG FICK SKÄRA UPP BRÖLLOPSTÅRTAN!!!


Jag fick skära upp the lucky once bröllopstårta!!!
Något sånt har jag aldrig gjort förut.

Imorgon jobbar jag 8-4 och sen är vi lediga till på onsdag.
Det ska bli skönt.
Vi ska förmodligen åka in till Oxford då.
Det verkar inte alltför svårt, och de har sagt att dte bara är att fråga någon på hotellet om vi behöver hjälp.

Puss.

Som fortsättning på föregående inlägg lägger jag upp en bild på en skylt jag såg här i närheten.

Den här bilden visade de oss idag.
Det är barn som ritar teckningar.
Ser det ut som det?

De första dagarna som man är på ett nytt ställe, med nya människor äter man ju aldrig särskilt mycket.
Right?
Man vill ju inte att de ska tro att man är värsta matvraket.
Så jag och Izabelle har mest petat i maten fram till nu.
För vid frukosten idag var vi riktigt utsvultna, så vi åt jättemycket.
Nu ligger maten som en klump i magen och sväller.
Man ska nog helt enklet äta lagom mycket från början så slipper man några problem.

Puss.

Jättespindeln som ramlade ner i elementet i torsdags kom tillbaka igår.
Det blev en lång kamp mot den med hårspray, tidning och kopp, men nu är den fängslad under en kopp på golvet (heltäckningsmatta btw), och där kan han stanna tills vi åker hem.
Idag jobbar jag 1 till 9, vilket jag har gjort en gång förut, och det tyckte jag inte om.
Inte när det finns lata kockar som låter praktikanterna städa allt.

Jag gillade faktikst att jobba frukost. Det var lite lagom slappt, och sen hade man hela eftermiddagen att göra vad man vill.
Morgonen har spenderats framför tv:n, med barnprogram på och så har jag pratat lite mer med mamma och pappa.
Just nu skiner solen glatt in genom fönstret, så efter frukosten ska jag nog gå ut på upptäcktsfärd i den lilla staden.

Idag har Karl banan fest igen (tredje helgen i rad som han har det hemma hos sig!) och jag får inte vara med :(
Jag är aaavundsjuk!

Okej, nu har jag pratat med mamma och pappa, och jag har fått reda på att jag har haft helt fel om tiden.
Sverige går en timme före, inte en timme efter, så det var inte så farligt som jag trodde.
Haha.
Det var ju tur iaf.
Men nu fick jag verkligen hemlängtan, efter att ha hört röster jag saknar.

Jag pratade med några som satt i receptionen, och de berättade att när folk fyller år stänger de av vattnet på rummet, tvingar en att äta råa ägg till frukost och sen får man städa toaletterna.
Jag har en lite känsla av att de driver med mig.
Men de spelar ju ingen roll eftersom Izabelle fyller år före mig, så då får vi se vad som verkligen händer när någon fyller år.

Puss.

Jag förstår inte hur man ringer härifrån!
Det blir fel vilka siffror jag än slår framför nummret!!!

Det var riktigt segt att gå upp halv 7 imorse, vilket alltså är halv 6 svensk tid. Men när jag väl fått i mig min kopp pulverkaffe (de har BARA pulverkaffe! :o) så gick det bra.
Igår var Zoran och Aaron i köket med oss, och idag var det Anthony (SNYGG och rolig!)
Jag skulle kunna räkna upp alla grejer jag har gjort idag, men det skulle ta mååånga rader, så vi skiter i det.
Frukost till hotellets gäster och förberedelser inför dagens bröllop.
Det är ett till imorgon.
Om nån timme ska jag gå ner till köket och få lite mat, och tjuvkika på bröllopsgästerna.
Izabelle slutar inte förrän 9, så jag har hela vårat fina rum för mig själv nu.

Jag har faktiskt inte fattat om vi bor på själva hotellet, eller om det är en personalbostad, men det är fint och rymligt iaf.
Och themsen flyter förbi utanför fönstret.











Det här är ett smakprov på vad jag har gjort idag.

---

Idag är det dag tre av 45, och jag innerst inne djupt nere i maggropen längtar jag hem, men samtidigt vet jag att det är alldeles för tidigt att göra det nu.
Hemlöngtan kan sätta igång efter halva tiden eller så.

Idag har jag letat mig fram till en mataffär och köpt lite schampoo och vindruvor.
Och jag är stolt över att jag hittade tillbaka.

Förresten så tror engelsmän att vi bor i bergen, att det är snö året runt, att alla har en bastu, att vi tål kyla riktigt bra och att det finnsisbjörnar och pingviner.

Så idag fick jag stå och kula glass i frysen.
De jävlas lite med oss.

Puss.

Hallå alla där hemma i Sverige!
Igår åkte jag och Izabelle till England.
Det tog tid kan jag säga er.
Två och en halv timme var vi på flygplatsen, två timmar på flygplanet, tre timmar på Stansted, tre timmar på bussen, en halvtimme i ösregnet, och sen var kl 3 på morgonen och vi kom äntligen i säng.
Men inte någon lång tid, för vi skulle upp nio, lokal tid, så alltså kl 8.
Sen fick blev vi visade runt, och kl ett började vårt första pass.
Och vi slutade nio.
Imorgon börjar jag kl 7 på morgonen, så jag måste hoppa i säng snart, men jag ska försöka få in lite bilder när jag har slutat då.
Det är en riktigt fin stad, verkligen lite morden i midsummer style!

Får uppdatera mer imorgon, men nu vet ni att vi har det bra, och att vi lever!

Puss.

Igår åt jag och Kalle kinabuffè till lunch innan vi åkte in till stan för att kolla i lite affärer och sen se på Inception.
filmen var bra, och en riktigt mind-fucker som alla har sagt att den ska vara, men den var lite lång för min smak.
På hemvägen mötte vi mamma och väl hemma åt vi en av mina favoriträtter: potatis och purjolöksoppa.
Inte särskilt fancy, men det är gott!

Väskorna står nu färdigpackade, stängda och låsta i hallen, och morgonen har gått åt till att säga hejdå till pappa, mamma och Kalle.
Niklas ska ju köra mig till Skavsta, så han ligger fortfarande och sover.
morgonen hittills har varit en riktig känslostorm.
Ena stunden är jag fylld med ångest, nästa är jag så taggad att jag inte vet vart jag ska ta vägen, och nästa börjar jag nästan gråta för att jag är rädd att jag kommer sakna allt och alla så mycket at jag inte kommer klara av det.
jag försöker att tänka så  lite som möjligt just nu för att undvika några känslor alls, men jag är ändå så rastlös att jag knappt kan sitta still.

Jag längtar tills vi kommer dit, och jag längtar redan hem.

Ja, som ni förstår är jag väldigt kluven inför den här resan.

Det här blir det sista blogginlägget från svenska mark på ett bra tag, men har ni tur finns det itnernet där vi bor, så då får ni kanske inte daglig uppdatering, men iaf nån gång ibland.

Kom ihåg att ni måste sakna mig massor nu!

Puss!!!

Nio ringde klockan imorse.
Jag och Kalle hittade inget att äta hemma hos honom, så vi bestämmde oss för att åka till mig och äta.
två timmar senare kommer vi varma och vrålhungriga hem till mig.
Vi äter lite och fräschar till oss innan vi beger oss mot min skola för att lämna lite papper.
Sen äter vi ännu lite till och rör oss in mot stan.
Ett par skor och en supersnugg tröja (såklart vald av mig;)) blev köpt åt herr Karl, och sen köpte han ett jättefint halsband åt mig1




Det är ju lite halvdålig kvalitet på bilderna, men det borde ni vara vana vid, vid det här laget.
Superfin tröja oc superfint halsband iaf!

En Julisten är det i ängeln, för att Juli är vår månad.

Snart kommer Malin förresten, så då får jag höra om hennes äventyr i Kroatien!
Spännande!

Puss.

Igår vaknade vi vid ett och då hade alla åkte hem.
Vi segade oss upp, lagade alldeles för mycket nudlar och åt så vi fick ont i magen.
Sen städade vi upp lite och sen dunsade vi ner i sängen och kollade på Luftslottet Som Sprängdes.
Sen hörni, sen hände det något som aldrig har hänt förut i hela mitt livs historia!
Igår var första gången i hela mitt liv som jag satt på en häst!!!


Dreiki, som enligt vetrinären är pipig, fet och respektlös.

Hårig var han i alla fall, så borsten kom väl till användning.

Sussi och Dreiki ute på äventyr!

Tillbaka på gården.

Ja, min första ridtur var långt ifrån elegant, men nu är det gjort!

Puss.

Igår grillade vi.
Först var det jag, Kalle, Carro och Emil.
En dubbeldate helt enkelt.
Vi åt och satt och pratade och lite så, till ca 12.
Sen kom Simon och Jim och Carro åkte hem.
Så det var jag och fyra killar, fyra killar som blir extremt känslosamma när det dricker.
Jim ville inte komma när det bara var vi fyra som började, för han skulle känna sig som femte hjulet.
Jag kan säga att det var många gånger under natten som jag kände mig som femte hjulet.
Man kan ju tycka att jag som ensam tjej skulle ha fått ganska mycket uppmärksamhet, men det fanns stunder då det stod, två och två, tätt ihopslingrade, och jag satt där med mitt glas och min godisskål.
Innerst inne så är de alla ganska mycket gay, även fast de inte vill erkänna det.
Det var en superkväll hur som helst, riktigt lyckad!
Och som Kalle så om och om och om igen igår, han har haft många fester hemma hos sig, men den då det bara är fem personer, det är den som är högljudast!

Jag är ung och dum, så låt mig vara det.
Jag gör bort mig, så skratta åt mig.
Jag gör misstag, så förlåt mig.
Jag gör bra saker, så säg bra jobbat!
Jag hjälper många, så säg tack för hjälpen.
Jag skrattar åt det mesta, så skratta med mig.
Jag ler så jag får träningsvärk i kinderna, så massera dem.
Jag kan inte höger och vänster, så lär mig.
Jag...är helt enkelt jag, så deal with it.

Puss.

Jag har varit hos farmor och farfar och sagt hejdå då iadg, och jag fick med mig en väska som jag ska ha som handbagage.
Sen åkte jag och pappa till Farsta och gick in på Accent.
Där hittade jag min drömväska!
Röd och blank i tålig plast och den väger bara lite mer än 3 kilo.
men det är konstigt att lättaste väskan i hela affären tillhörde en av de dyraste.
Sen köpte vi en plånbok, som är något mindre än den jag har här hemma.
Man gör ju allt för att spara in några gram ;)
Vi fixade så att det är billigare att ringa utomlands hos en söt Telenor-kille och sen åkte vi hem.

Om en stund ska jag börja röra mig in mot stan för att möta upp Kalle, och jag antar att han har Jim på släptåg då också.
Vi ska köpa skor!!!
Lovely!
Ikväll ska vi grilla lite med några (har ingen aning om vilka, men det får tiden utvisa) och ha lite kul.
Det blir sista gången som jag är hos Karl banan på två månader.

Men jag måste bestämma vad jag ska ha på mig, och det är lite jobbigt eftersom allt jag vill ha på mig är nerpackat.
Det får väl lov att lösa sig.

Puss.

Hohoho vi ska äta fiskspett till middag!
Måste jag tillägga att eftersom jag skriver ett helt eget inlägg om detta så gillar jag fisk ;)

Vet ni vad jag har tänkt på?
För att inte kväva ett förhållande måste man ge varandra tid att sakna och längta efter den andra.
Jag är ingen expert på relationer och förhållanden alls, men jag kanske har lite halvsmarta tankar om det iaf.
Att träffas varje dag, att ha hela världen kretsande kring den man älskar, att leva sitt liv för endast en person, det slutar aldrig bra.
Att få ta tid för sig själv, att få leva lite utan att den andre alltid ska vara tätt i hälarna på en, det är det som gör att man har nya saker att prata om, minnen att dela med sig av, äventyr helt enkelt!
Anledningen till att jag har börjat tänka på det här nu är ju såklart för att min Kalle är en av de som jag kommer sakna allra mest när jag är borta, men samtidigt så är det bara hälsosamt att sakna varandra ordentligt ibland.
Visst, när vi inte har setts på kanske en vecka så tjafsar vi alltid och småbråkar lite, men när vi väl ses så är allt glömt och vi kommer ihåg hur lyckliga vi är som har varandra.
I det här fallet är det såklart lite mer än en vecka det handlar om, men jag tror att det kommer stärka oss, att få uppleva ett lite längre peroid utan varandra.

Ibland måste man få andas ensam.

Jag tycker det är för tidigt för den stanken att komma mkrypandes redan nu, den kan väl vänta till september iaf.
Men det är väl bara att inse, det blir en tidigt höst iår.
Men jag missar ju större delen av den vissnande delen.
Jag kommer tillbaka när allt är färdigvisset.
Idag har jag börjat packa, och kommit fram till att jag aldrig kommer kunna få med mig så mycket som jag vill.
Resenerverna är i full gång nu, men eftersom resan bara är några dagar härifrån så vet jag att det finns ingen återvändo nu.
Just do it är det som gäller, så ångesten har hamnat i en liten låda som är gömd längst nere i nån liten håla i magen.
Idag var det möte bara för oss som ska utomlands, och då fick vi bla. biljetter, hälsopapper, betygspapper osv.
+ att vi fick beskrivningen om hur vi skulle komma fram.
Vi åker från Skavsta, landar i London, hittar bussterminalen på något sätt, köper tur och returbiljetter med rätt datum, ringer hotellet när vi vet när vi är framme i Oxford, de beställer en taxi som ska köra oss till hotellet från Oxford, tar vi fel taxi måste vi betala. Jag tror vi kommer hamna fel på något sätt.
Men det får väl lösa sig då.

Jag har letat efter en resväska idag, men det verkar vara något fel på mig.
Jag hittade en bra väska och läste på prislappen 199.
En resväska kan ju omöjligt kost 199 så jag satt coh stirrade på prislappen ett par minuter.
Jag såg att efter sista nian var det en femma, men jag tänlte aldrig på att den lilla femman kanske ingick i priset?
Väskan kostade 1995.
Det var inte lika billigt.
Inte nog med att jag inte kan höger och vänster alls längre, nu går för höga priser inte ens in i min hjärna.

Jaja, jag missar ju att se Sverige ruttna, och det får jag nog vara glad för.

Första dagen i skolan avklarad.
Första och sista dagen i skolan på två månader ;)
Det var riktigt kul att träffa alla, och vi hade mycket att prata om.
Först lite av det gamla vanliga prataet med rektorn, sen klassvis, sen var det fotografering(FÖRSTA DAGEN!!!), vi fick våra skåp och så hade vi informationsmöte om praktiken.
Alla treor som börjar sin praktik på måndag började skolan idag så vi skulle få ltie tid att kontakta resturangen och så, och de som börjar med 8 veckor i skolan börjar imorgon.
Vi som ska utomlands fick inte reda på särskilt mycket, förutom pepptalet som var till för alla.
Vi ska på informationsmöte imorgon vid ett.
Sen är jag ledig tills vi åker.
Och tur är väl det, så jag hinner säga hejdå till alla!

Nu är det middag.

Puss.

Jag pratade med pappa när vi var och handlade (nämen no shit att man pratar med varandra när man åker nånstans) Och han sa att Ryanair, som vi ska åka med, bara tar 15 kilo i maxvikt, inklusive handbagage!!!
Jag trodde jag skulle dööö!
hur fan ska jag kunna packa för 7 veckor på 15 kilo?!?!
Med dator, skor, kökskläder, hygienartiklar, böcker, tidningar + mina egna kläder?
OMÖJLIGT!!!

Så jag gick in på deras hemsida och kollade om det verkligen stämde, att de var så snåla med vikten.
Har jag fattat det rätt så är de inte det.
Man får ha 15 eller 20 kilo i incheckat bagage, men man måste betala olika avgifter för det.
Man får ha max två väskor med sig, och handbagage får väga max 10 kilo.
Självklart fanns det nån viss storlek som väskorna inte fick överskrida, men det löser sig nog.
Så har jag förstått det hela rätt så får jag ha med mig iaf 30 kilo.
Och det gör det hela mycket lättare.
Men jag får en massa mer info i skolan imorgon, så vi får väl se om det är 15 eller 30 kilo jag får ha.
Annars får mamma och pappa posta över en jäkla massa grejer, och jag får skicka hem min smutstvätt i paket.
Haha.

Ja, hade jag börjat kl 8 imorgon hade jag kanske fått börja tänka på refrängen, som det så vackert heter, men jag börjar ju inte förrän ett, så jag kan vara uppe hela natten om jag vill!
Men de som känner mig vet att jag inte är så bra på att hålla mig vaken så länge ;)

Puss.

Jag vet att det är tråkigt att läsa om mina ångestattacker över den här Englandsresan, tro mig, jag är själv trött på dem, men det är inte som om jag kan göra något åt dem.
Trots allt så är det ju bloggen om mitt liv, och just nu så står den här resan i ett stort strålkastarljus, och tar därför upp större delen av mina tankar.
Allt jag gör, tänker jag att 'jaha, nu får jag inte göra det på 7 veckor'.
Jag blir lixom deprimerad av att plocka ur diskmaskinen, för jag vet att jag kommer inte plocka ur den på lääänge.
Jag blir lite trött på mig själv.
Men jag vet att så fort vi har kommit fram och fått vårt rum och sett oss omkring lite så kommer ångesten att släppa, och då kommer bloggen fyllas av inlägg om hur spännande allt är.
Jag har ju trots allt alltid velat åka till England.

Förresten så börjar skolan imorgon, men jag känner inget av den vanliga börja-skolan-ångesten, eftersom jag egentligen inte börjar skolan på riktigt förräns runt den 20 oktober.
Då är praktiken slut för denna termin.
Fast det är klart, vi bedöms ju på praktiken också och den är en del av skolan, men det kännsinte riktigt som det än.
Så min skola börjar inte än på några månader.
Och det är skööönt!

Btw, så har jag märkt att jag totalt har tappat höger och vänster under sommaren.
Jag brukar vara riktigt kass på det i vanliga fall, men nu har jag tappat det totalt.
Dukade med besticken på fel sida idag, och var helt säker på att dte var rätt.
Piiinsamt Sussi, pinsamt.

Men nu ska jag övertala pappa att åka och handla nödvändiga grejer att ha med sig på en 7 veckors resa.

Puss.

Jaaa min blogg dör lite just nu, för jag har inte tid att lägga ner en massa värdefulla minuter på att skriva en massa inlägg.
De minutrarna föraöker jag ta till vara på och göra saker jag tycker om och uppskattar, med människor jag tycker om.
Men just nu är jag lite rådlös.
Jag är helt ensam förutom min storebror som ligger och är dödssjuk på soffan.
Så jag har tid att skriva ett litet värdelöst inlägg iaf.
Jag ska få låna en dator av Niklas att ha med mig i England, så då lär bloggen väckas till liv igen.
Och det blir fan så mycket billigare för mig att hålla kontakt med alla er här i Sverige.

Jaja, Jag har varit hos Kalle sen förra torsdagen och kom hem igar, med Kalle.
I torsdags gjorde vi inte så mcyekt eftersom jag kom dit på kvällen, i fredags förberedde vi för lördagens fest och åt middag med grannarna. På lördagen skulle massor med grejer fixas inför kvällen och sen var det PARTYTIME!
Jag lovade ju bilder, men eftersom jag tappade bort mina mobiler tidigt på kvällen och inte hittade dem förrän morgonen efter blev det inte sådär fruktansvärt många bilder.
Men jag tog några på hur stugan ser ut inuti iaf.



Precis allt är nybyggt. Väggar, golv, tak, fönster, möbler, maddrasser, kuddar, gardiner, allt.

I söndags städade vi upp nere vid sjön och åt pizza och i mpndags åkte jag och Kalle in till Nynäs och gjorde nån synundersökning.




Igår lät jag Kalle spela på sin dator hela dagen tills vi åkte medans jag packade ihop alla mina grejer och kollade på Lost.
Sen åkte vi hit, åt god middag och kollade på massor med Paradise Hotel.
Idag har vi mest bara legat och myst framför tv:n.
Sen gick jag med honom till Älvsjö och nu måste jag laga middag.

Puss.

Idag har jag och min Karl banan varit i Nynäshamn.
Vi var på banken och fixade lite grejer och sen gick vi till specsavers så att Kalle kunde göra en synundersökning.
Själv gick jag runt och provade en massa glasögon.
Jag har kommit fram till att Kalle, som behöver glasögon, inte passar i det, och jag, som inte behöver glasögon, passar alldeles utmärkt i det.
Ironiskt va?

Ja, sen åt vi lite korv och gick in en sväng på konsum innan vi åkte hem.
Vi blev upplockade av en av Kalles grannar så vi slapp gå hela vägen hem.

Nu är jag lite småhungrig och väntar på att Karl banan ska komma hit.

Puss.

Kvällen är jobbig.
Det är kvällen som är värst.
För det är då alla tankar, som man trycker undan under dygnets ljusa timmar, kommer fram.
Alla tvivel, alla om och men, alla rädslor.
Just nu har jag verkligen ångest för att åka bort så länge helt utan någon som jag står riktigt nära.
Jag är livrädd för att göra det.
Jag håller på att krypa ur skinnet för att få springa och gömma mig och hoppas att ingen hittar mig den dag det är dags att åka.
Just nu är jag ensam.
Mamma och pappa är hemma och sover förmodligen redan, Niklas är nog ute med någon av sina vänner, Malin är i Kroatien och Kalle sover.
Så jag sitter här ensam, utan någon att dela mina tankar och rädslor med, och det bygger bara upp ångesten ännu mer.
Jag vet, att när morgonen kommer så kommer jag vara precis lika taggad som jag har varit varje dag sen jag fick besked att jag skulle åka, men jag vet också att till kvällen kommer ångesten tillbaka.
Jag känner mig jättetöntig som reagerar så här, men jag kan inte hjälpa det.
Sen så är det typiskt likt mig att spara det jobbiga till den stund då man inte kan ignorera det.

Äsch.
En film får väl försöka distrahera mig.

Btw, så blev festen igrå riktigt lyckad.
Det blev inte vad jag förväntade mig, men kul hade vi nog allihop.

Puss.

Dagen har gått åt till förberedelser, och nu är det mesta klart inför kvällens invigningsfest av den nyrenoverade stugan vid vattnet!
Köttet är marinerat, grillen är färdigbyggd, bryggan är klar, lämporna hänger från träden, bergsprängaren står redo och nu väntar vi bara på att folket ska dyka upp.
Och eftersom jag har lovat mamma och pappa att lägga upp bilder på det färdiga huset så kommer det dyka upp en och annan bild från kvällen.

Puss.

Idag är det fredag den 13:e.
Men hittills har jag inte märkt så mycket av det.
En geting att mörda, men så brukar det vara här, eftersom getingboet sitter precis utanför fönstret.
Jag fick reda på hur länge jag ska vara i England idag också.
Vi åker 25 augusti och kommer hem 8 oktober.
Så det är sammanlagt 45 dagar jag är borta.
Det är inte så jättelänge, inbillar jag mig.
Och helt ärligt så går nog tiden ganska fort där.

Puss.

Idag känns det som om jag har väntat mest hela dagen.
Gick upp 9 för att åka till Gullmarsplan, sen väntade jag en och en halv timme på ungdomsmottagningen innan jag fick mitt nya p-piller recept.
Sen gick jag till apoteket och väntade på mitt nummer, och när det blev mitt nummer fick jag mina piller.
En sak att pricka av från listan.
Sen åkte jag till Högdalen för att klippa mig och göra nya slingor så jag skulle få bort utväxten och se lite fräsch ut till Englandsresan.
Så där satt jag och stirrade i ytterligare en och en halv timme.
Sen var jag 895 kr fattigare.
Där var en till sak att pricka av på att-göra-listan.
Sen köpte jag lite saker för lördag, då det är invigning i Kalles lilla hus nere vid sjön.
Sen väntade jag på att Malin skulle komma och möta mig och så åt vi lunch och sen gick vi hem till mig och kollade lite på Tyra Banks.
Sen packade jag mina väskor och dorg mig  mot pendeln.
Lite mer än en timme senare är jag framme i Ösmo och sätter mig för att kan ni gissa vad?
Jo jag väntade på Kalle och hans pappa.

Men nu är jag här iaf, och här stannar jag ett tag.

Nu blir det nog lite Paradise Hotel och sen lite film.

Puss.

Idag har jag varit duktig tycker jag, och jag tycker att jag kan få några vuxen poäng för planering och grejer.
För det första har jag nu officiellt tackat ja till praktiken i England, och jag och Izabelle åker under vecka 34.
Tyvärr fick inte hotell eleverna följa med den här gången, men kanske nästa termin.
Så jag har fått lite mer information angående resan och sånt.
Sen har jag mailat mina personuppgifter till Anders, letat reda på pass och EU-kort och kollat 'bäst-före-datum', beställt ett nytt EU-kort, ringt och kollat med ungdomsmottagningen när jag kan komma och hämta ut nya p-piller (För de tar slut ungefär en eller två veckor innan jag kommer hem) och skrivit en liten packlista.

Så jag har varit duktig faktiskt.

Nu är det bara en ny resväska som ska inhandlas, lite kläder som tål regn, fixa så att det blir lite billigare att ringa utomlands och ta hem kockkläderfrån skolan.
Sen måste jag ju ha en massa mer information, men det är ett sernare kapitel.

Just nu saknar jag min älskling lite, och ni kan ju bara tänka er hur jobbigt det kommer bli under praktiken.
Det är 7 veckor, och nu är det mindre än en vecka sen vi sågs sist lixom.
Äsch, det går nog bra!

Nu har jag ringt och pratat lite mer med Anders (han som fixar praktikerna), och frågat lite om hur det kommer vara där och så, och jag måste ju erkänna att jag är riktigt taggad på att åka.
Riktigt taggad.
Men samtidigt vill jag ju inte lämna min prins, jag vill inte lämna min familj och mina vänner.
Det kommer bli jobbigt, men jag tror faktiskt att jag ska ta den här chansen och göra något riktigt kul.
Han övertygade mig om att det skulle vara en sån jäkla kul upplevelse så jag tror nästan att jag är övertygad.

Det är ju en chanse of a lifetime ändå.

Puss.

Imorse ringde han som fixar praktikplatser mig, och sa att jag har chans att få en i Oxford, England.
Det är en av skolans bästa praktikplatser.
Jag blev så chockad att jag tackade nej på direkten, men han sa att jag skule tänka på det till imorgon.
Jag blev helt chockad, eftersom jag inte ens har önskat en utomlandspraktik, så eftersom jag får erbjudande ändå, så måste lärarna tycka att jag är riktigt bra.
Jag ringde Kalle först, och då försökte jag hålla tillbaka lite, men det gick inte så bra.
Han sa att om jag ville så skulle jag ta den och att det var en enormt bra chans.
Sen ringde jag mamma, och då brast det.
Jag grät som en liten barnunge (över en praktikplats!!!!).
Hon sa ungefär samma sak som Kalle.
Sen har jag pratat med en annan tjej som har fått samma erbjudande, och hon tvekar lika mycket som jag gör.
Men åker jag så åker hon.

Det här kom som en blixt från en klar himmel.

Åker jag så missar jag min 18-årsdag och jag åker ifrån alla i 7 veckor.
Jag börjar ju sakna folk väldigt mycket väldigt lätt så det kommer bli fruktansvärt svårt, och jag får hemlängtan lätt också.
Men åker jag inte missar jag mitt livs chans, och en jäkla upplevelse.

Jag har alltså till imorgon på mig, och tar jag den åker vi om en och en halv vecka.
Lite kort varsel va?

I lördags tog jag och Malin jungfruturen till forum nacka, men då hann vi inte med mycket, eftersom de stängde sex.
Så idag åkte vi tillbaka för en second run.
Lika kul som förra gången och lika blött på hemvägen som förra gången.

Dagens inköp blev:





+ en glass.

Puss.

Titta vilken mysig säng Kalle har nu!
Den börjar nästan komma upp i samma klass som min, fast jag har 8 kuddar, en filt, ett täcke (no shit), ett överkast, en nalle och två sköldpaddor.


Såhär ser den ut, med lite grejer i.
Och jag ser nu att jag har samma lakan som då jag tog bilden.

Fast Kalles säng är bättre än min hur som helst, för den är större.


Kräftboysen!

Puss.

Det här är Hubert.
En lite skadad fågelunge som Kalle hittade i onsdags då han och jim var ute och pangade med sina små soft air guns (och för övrigt sköt jag Kalle rakt i magen med en sån, om jag inte har sagt det, och har jag sagt det så är det värt att upprepas).

Hubert tyckte mycket mer om Kalle än om mig.

I den här lådan fick Hubert bo, fast med en vattenskål, lite spån och lite frön och några pinnar.

När vi satt ute med honom ropade han på sin lilla familj, och vi hörde hur de svarade från träden runt om kring.
Tillslut somnade han och på förmiddagen dagen efter tog jag ut honom och försökte få honom att äta lite, men han var så kinkig så det gick inte bra.
Så jag gick och duschade.
När jag kom tillbaka var Hubert död.

Vår lilla fågelunge var död!
Jag ocj Jim begravde honom senare på dagen och byggde ett kors åt honom.
Jag tycker vi ska hålla en tyst minut för vår Hubert nu.























Puss.

Nu har jag precis kommit hem från Forum Nacka.
Jag och Malin hade jättekul och massor med prat att ta igen, så det var inte tyst många sekunder.
Vi tänkte, naiva som vi är, att det inte fanns en chans i helvetet att de skulle stänga före 7 så vi tog det jättelugn och kollade länge i varje affäroch provade massa grejer.
Sen ser vi, fem i sex, att de stänger 6 och då har vi inte ens hunnit till Gina! :o
Så vi sprang dit och hann titta i kanske tre minuter.
Sen åkte vi tillbaka till Högdalen, ringde Mattias så vi skulle få skjuts hem och sen gick vi in i videobutiken och köpte sånt godis som iaf inte jag har sett på flera år!
Typ sura mattor, snäckskal och massa annat.
Nu har jag ätit och dragit upp massa persienner i vardagsrummet.
Intresting hu?

Här lite bilder från idag, och på det jag har köpt.

Nu ska jag och Malin åka till Nacka forum (jaaaa det heter forum nacka, men det är mycket lättare att säga nacka forum), men innan det måste jag se till så att jag ser någotsånär halvsnygg ut iaf.
Linne och mjukisar känns inte helt rätt idag faktiskt.

Och vi säger GRATTIS till Manda som fyller 18 idag och Grattis till Emma som fyller 19!!!

Förra året var vi 16, 17 och 18 vid den här tiden, men jag måste erkänna att det känns något bättre iår då vi är 17, 18 och 19, för nu är det inte långt kvar innan vi alla kan gå ut tillsammans!

Nej, hitta kläder var det.

Puss.

Jag har ett litet råd till alla er där ute.
Men ni som inte vill ha något råd från en liten 17-åring (borde egentligen kunna säga 18-åring för det är fan inte långt kvar!) som inte har sett så mycket av världen än, ja, ni kan ju fortsätta läsa ändå.
Har ni ändå tagit er hit kan ni gott läsa några rader till.
Och dessutom så har jag sett massor med andra sidor av världen än vad du har!
Just det!
Inte så kaxig längre va?
Haha, kanske ska jag komma till skott nu?

Sluta leva i det förflutna.
Sluta leva genom minnen.
Sluta låta livet rinna ut i sanden för att ni inte kan släppa det som varit.

Bearbeta vad det nu kan vara, kom på en lösning, kom över det, glöm det eller whatever.
Sen stoppar ni in det i en liten låda och bränner den så har ni tagit er över ett hinder som gjorde så ni tappade kontrollen över ert liv.
Att leva i det förflutna gör ingen nytta.
Att leva genom minnen gör saken bara värre.
Att minnas är en helt annan sak.
Minnen är det finaste vi har och de ska man värna om, men inte leva genom.
Livet är för kort för att man ska ha tid att hinna stanna upp och leva i det som var.

Bli påverkade, av negativa och positiva saker, och fortsätt sen att leva med det som en extra erfarenhet i bagaget.

Älta inte så mycket, för då mår man bara dåligt.

Men lev inte heller för framtiden, för tro mig.
Den blir som den vill, hur mycket vi än planerar och tror att vi har kontroll.
Saker händer, människor förändras och vi blir bara besvikna.

Drömma får man såklart. Det är ju trots allt drömmarna som formar våra personligheter mycket och ger oss ambitioner, och utan personlighet skulle man ju inte vara mycket för världen.
Som t.ex. min dröm när jag var yngre. Jag ville bli en riktigt Svensson. Bo i radhus, gift med en snygg man som så småningom skulle skaffa sig en liten ölmage, fyra barn, en hund och två katter. Isak och Sam skulle mina tvillingpojkar heta, och blonda skulle de vara. Sen skulle jag ha två tjejer. Nova och Svea. De skulle vara brunetter.
Det här var min dröm. En dröm som med största sannolikhet aldrig kommer att slå in, för det finns inte en själ i min släkt som är blond, så då måste min framtida man vara typ albino om jag ska få några blonda tvillingar.
Men som sagt, en dröm är en dröm, inget mer.

Lev för dagen istället.
Lev som om varje dag var din sista.
Uppskatta det du har nu.
Inte det du hade, eller det du kommer att få.
För det är bara det som händer precis just nu som egentligen spelar roll, eftersom att det som händer nu, om vi verkligen granskar det, är påverkat av det förflutna och kommer forma vår framtid.
Det är nu vi har chansen att påverka.
Vill vi ha något att säga till om i våra liv, måste vi leva dem också.
Inte se dem passera som utanför ett tågfönster.

Meningen med livet är väl trots allt att leva det?

Efter en mysig och lite för sen kväll igår skulle vi upp kl 6 imorse.
Det gick ju inte sådär fruktansvärt bra för min del.
Krävdes en hel del övertalning, tjat och slitande i armar innan jag tillslut släpade mig upp.
Jag åkte hem och Kalle åkte till jobbet för att senare åka till Norrköping eller Nyköping eller nåt.
Och jag har absolut inget att göra några dagar framåt, så jag är öppen för förslag!
Iaf, så sov jag på soffan större delen av förmiddagen och sen har jag inte gjort sådär fruktansvärt mycket idag.
Har iof varit skittrött hela dagen, så det har varit rätt okej.
Imorgon ska jag nog slösa lite av min lön om jag hittar någon som vill göra mig sällskap.

Ye mere dilka sangeet hain!

Har precis kommit hem från en väldigt rolig grillkväll med folket från söder om söder.
Haha, god mat, massa skratt och toy story får sammanfatta det.
När vi kom tillbaka till Kalle var det bara att ställa sig i köket och ploppa i kräftor i kastrullen, för här är det kräftskiva på löördag.
Men då får inte jag vara med för då är inte Kalle hemma.
Han kommer hem på söndag och sen ska han lana.

Det är konstigt tycker jag.
Jag har varit här sen i tisdags, men ändå känns det som om jag knappt har varit med Kalle alls.
Och så är det ju också.
Och nu är han upptagen en vecka framåt typ, och det är samtidigt som de flesta av mina vänner reser bort.
Så hej tråkig sista sommarlovsvecka?
Äsch, jag kommer väl på något att göra antar jag.
Brukar jag ju göra.

Puss.

Igår var jag och Kalle inne i stan och köpte lite födelsedagspresenter och lite andra grejer.
Sen följde jag med honom till hans thaiboxning.
Tydligen så hade de en ganska tråkig och lätt träning för de gjorde samma sak hela tiden, så det var faktiskt inte sådär fruktansvärt roligt att titta på i en och en halv timme.
Sen åkte vi till Kalle och såg på Alice i underlandet.
Idag har jag, Jim och Ingalill målat i huset, medans Niklas, Göran, Micke och Janne har byggt på bryggan.
Just nu är Jim och Kalle ute och har ett litet soft air gun krig.
Jag fick låna Jims pistol och sköt Kalle i magen.
Rätt åt honom, den mansgrisen!
Fast sen sköt han mig rakt på knät.
Han är lite av en mansgris, och definitivt så långt ifrån en gentleman som man kan bli.
Så, Kalle, om du läser det här: SKÄRP DIG!

Jag köpte en sån där ölhjälm till honom igår, så jag tycker att han är skyldig mig att vara lite snäll.
Faktiskt.

Måste kolla om blåbärskakan är klar nu.

Puss.

Jag har tre saker att rapportera om nu.

1. Den här saken är långt ifrån officiell och jag tror inte ens att jag får skriva det här, men vi kör på endå.
Malin som har varit singel ett tag efter ett långt förhållande har träffat en kille. Eller ja, killen kände hon redan innan föregående förhållande började så det var ett tag sen de träffades.
Hur som helst så är den här killen så långt ifrån den ultimata förhållandetypen man kan tänka sig, men har man sett på maken! Han har fallit pladask för henne och hon vet inte vad hon ska göra!
Skulle ju vara kul om det faktiskt visade sig att de funkar bra tillsammans, men vi får lämna det ämnet ospekulerat tills vidare.
Tycker bara att det är så skrattretande att det är den kille som hon från dag ett på gymnasiet har pratat konstant om som den där udda killen som ingen riktigt skulle kunna falla för, lite player över det hela men som är skitrolig, har fallit för henne efter mer än två år!

2. Både Manda och Emma fyller år på lördag (iof fyller både Emelie, Carolina och Olle år då också, men de är inte en del av mitt problem nu), och jag har inte ens ägnat en millisekunds tanke åt att tänka på att jag måste köpa födelsedagsppresenter till dem! Den tanken har inte ens passerat in genom ena örat och ut genom det andra förrän idag.
Och nu har jag bara några dagar på mig att komma på vad jag ska köpa!
Iof så är Emma i Italien och Manda i Dublin över födelsedagen så jag får ju lite extra tid, men jag är förvånad över mig själv, att tanken inte har slagit mig tidigare.

3. Igår åt vi revbensspjäll och idag åt vi potatis-och-purjolöksoppa. Min två absoluta favoriter på två dagar! Det hände rinte ofta kan jag säga!

Puss.

Idag är det 2 augusti, och som ni vet så är varenda andra dag i varje månad lite speciell.
Idag har jag och min Karl varit tillsammans i 13 månader.
Okej, 13 månader är väl  inget att annonsera ut för hela världen, för det är ju inget jättespeciellt lixom, men jag tyckte att ni kunde få veta det iaf.
Och just for the record så har det varit 13 underbara månader!
Jag tror att vi har haft en väldig tur som har träffat varandra, för inte en enda gång på dessa månader har vi bråkat, inte ordentligt.
Vad är det man säger? Jo, vi kompleterar varandra!
Visst, jag har varit jättearg på honom vissa gånger, och vise versa, men ett förlåt och en puss har varit tillräckligt för att lösa det.
Okej att vi tjafsar hela tiden och säger ganska elaka saker till varandra faktiskt, men det är ju a part of the charm, och dessutom så är det vår humor till 100%.
Jag kan vara väldigt överkänslig ibland, och han kan vara väldigt elak ibland, men that's it.
Det är det våra dalar består av, överkänslighet och lite för magstark humor.
Men mestadels så lever vi på en enda stor topp.
En topp som siktar upp mot de rosa molnen ;)

Och har jag någonsin nämnt att jag älskar min Karlsson??

I fredags var jag och Ingalill på IKEA, och det gjorde vi bra kan jag säga!
Vi skulle ha en lampa och lite tyg, men vi kom därifrån med två fulla såna där blå IKEApåsar.
Det mesta var till huset som Kalle håller på att rusta upp nere vid sjön (som faktiskt börjar bli klart, så snart är det dags för invigning!), men det blev även en hel del grejer till Kalles rum. Så nu är det lite mer hemtrevligt där.
Tre nya kuddar så man får lite ryggstöd om man sitter i sängen, en gosig filt (som jag är helt kär i! Den ska jag ligga och mysa under varje gång Kalle måste spela nåt av sina spel och jag snällt får titta på en film), En vanlig kudde till mig, en lampa att ha vid sängen, en gardinstång och tyg att sy gardiner av.
Jag måste säga att jag verkligen sätter mitt märke i det där huset.
Mycket har förändrats sen jag kom, vissa saker har varit på mitt initiativ, andra inte.
Men det märks att jag finns där.
Igår jobbade vi mest nere vid huset, och det ger verkligen resultat.
Sen kom Simon förbi en stund, och sen åkte jag hem för att träffa Malin och Yvette en sväng, och vägen hem var minst sagt intressant.
Först hittade vi denna:

En jättelarv som slåss med en fluga.

Och sen hittade vi en död igelkott :(

Så det var många saker vi inte är vana vid att se som vi fick se igår.

Idag har jag och pappa varit en sväng hos farmor och farfar, som blev jätteglada över att se mig, eftersom jag inte följde med till Estland så de har inte träffat mig sen slutet på juni.
Sen åkte vi och handlade, för sen vi kom hem från mormor och morfar (förra fredagen) så har det inte handlats mycket.
Jag som äter mellan 5 och 8 frukter om dagen, har lidit svårt av den enorma fruktbristen här hemma, så nu har jag köpt på mig både det ena och det andra.
Honungsmelon, cantaloupemelon, ananas, äpplen, nektariner, bananer och clementiner.

(Så nu får du allt ta och släpa dig hit Kalle, så du får lite av din älskade karameliserade ananans ;p)

Vi åt revbensspjäll till middag förresten, smaskigt!

Och jag har lärt Niklas en hel del om surdeg efter att ha tittat på Leila bakar. Haha jag älskar det programmet! Hon är lixom så tillgjord men ändå så söt! Och hon gör alltid roliga saker! Som t.ex hallonpizza och fikonpizza.

Nu har jag fixat lite ny musik till mobilen, och ska snart sätta på dagens avsnitt av Paradise Hotel Danmark.
Jag har blivit helt kär i danska efter att ha kollat på 35 avsnitt av det, så min kärlek för Natteravn har bara förstärkts!

Puss.

Det här inlägget blev allt en redig röra.

Tänkte att det var dags att lägga upp bilderna från landet.
Är ju endå en vecka sen jag var där^^


Vi var på kakslottet!

Vääärsta kakbuffèn!

Vilket uppskattades av oss alla.

Det fanns massa fina trädgårdar (både franska och Italienska)

En traktor som är waaaaay bigger än Kalles ;)



Och lite djur.


Och på vår tomt finns ett träd med ett hjärta på!

Puss.

PS.
När jag ändå håller på lägger jag upp lite bilder från måndagskvällen, då jag fick se Annas lägenhet.

En pluttliten söt balkong.

Med utsikt över söder.