pearlsfromparadise

Usch vilken fruktansvärd morgon!
På väg hem från pendeltåget står det en massa människor och tittar in i en trädgård och jag undrar vad det tittar på. Jo ett litet rådjur som sitter fast med höfterna i ett staket. Och bredvid henne ligger hennes pluttlilla bebis död.
Hon håller på att slita höfterna av sig i sina försök att komma loss och skriker så hjärtskärande av skräck. Visserligen så är rådjur kanske inte de djur jag tycker bäst om, men de piggar ju upp vår trista förortsvardag även fast de äter upp alla växter.
Hon skrek så det skar i hjärtat.
Jag stod kvar tills nån djurvårdare dök upp, vilket tog evigheter. Enligt rykten som sprids i kvarteren häromkring sågs hon sitta fast redan kl 6 imorse, och hade säkert suttit där ett bra tag redan innan.
Han som kom gick runt henne och kollade skadorna och sa sen att det inte var någon idè att rädda henne. När jag vände mig om för att slippa se hörde man hur hon skrek en sista gång innan det dova skottet ljöd genom luften.
Jag kunde inte låta bli att fälla en liten tår över det stackars djuret och hennes lilla barn....