pearlsfromparadise

Jag tycker inte om mig själv ibland.
För jag beter mig så himla konstigt.
T.ex. För ett litet tag sedan så hade jag en period då jag gillade att bitas (jag vet, det låter som om jag är värsta babyn), så så fort Kalle gjorde något mot mig och jag kände att jag behövde försvara mig så bet jag honom, och sen tog jag det till överdrift.
Han sa lite skämtsamt att det gjorde skitont, men tror ni jag brydde mig? han sa det ju skämtsamt, då kan det inte göra så himla ont.
Sen prövade jag att bita mig själv en gång, inte ens hälften så hårt som jag bitit honom, och jäklar va ont det gjorde!
Så då slutade jag såklart direkt, men varför ska jag behöva pröva på mig själv för att sluta göra något som gör riktgit ont på honom?
Och även fast han är så macho så han knappt bryr sig, så går jag runt och har jättedåligt samvete för det här.
Samma sak med Niklas, jag fräser och har ovanligt kort tålamod med honom, men sen får jag ju jättedåligt samvete, för jag vet ju att han försvinner härifrån väldigt snart.
Och ännu värre är att jag har dåligt samvete för att jag sa att jag inte ville dansa med pappa på ett bröllop som vi var på för sisådär 7 eller 8 år sen, efter att jag dansat med mamma. För då kände jag att jag hade favoriserat mamma och att pappa blev jätteledsen.
Han reflekterade förmodligen inte över det i många sekunder, men ändå går jag runt och har dåligt samvete.
Samma sak kommer det bli med mitt jäkla bitande.
Jag fattar inte vad det är för fel på mig.
Jag gör verkligen inte det.
På riktigt.
Hjälp mig.